Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dykarbrist ingen risk

Tre personer har omkommit i drunkningsolyckor i länet i år. Chansen att någon hade kunnat räddas med dykare är minimal, menar Per-Ove Staberyd, brandchef vid Nerikes brandkår.

Annons

Tidigare i veckan berättade NA hur dykare från Västerås fick kallas till drunkningsolyckan i sjön Sottern utanför Brevens bruk. Vid Nerikes brandkår finns i dag bara fridykare som utan andningsapparater kan dyka ner till fyra meter vid goda förhållanden.

– Inte en enda gång har vi känt att någon kunnat räddats om vi haft dykare, säger Per-Ove Staberyd, brandchef vid Nerikes brandkår.

– Sannolikheten och möjligheten att rädda ett liv med dykare är minimal. I stället handlar det om efterforskning av personer, det är därför dykare kallas in.

1980 införde Arbetsmiljöverket skärpta utbildningskrav för dykare. Det i kombination med ekonomi och små chanser att rädda liv gjorde att många brandkårer lade ner sina dykverksamheter.

– Vi satsar på det som visat sig effektivt i stället. Vid fridykning och yträddning kan vi rädda liv, säger Per-Ove Staberyd.

Att det fortfarande finns dykare vid brandkåren i Västerås förklaras av att staden har en stor hamn.

– Och så finns det kvar på vissa ställen av tradition, säger Per-Ove Staberyd.

Så många drunknar

Sedan 2003 har 29 personer omkommit i drunkningsolyckor i länet.

Förra året omkom 97 personer i drunkningsolyckor i Sverige.

De enskilt vanligast förekommande drunknings-olyckorna inträffar

i fritidsbåtar.

Förra året hade 16 liv kunnat räddats om flythjälpmedel, exempelvis flytväst, hade varit obligatoriskt vid båtturer.

Källa: Svenska livräddningssällskapet

Mer läsning

Annons