Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En bostad av brädbitar och kartong

Lacramioara Stangaciu lever i ett skjul byggt av brädlappar och presenningar.Skjulet ligger på en liten kulle i ett bostadsområde i Örebro. Grannen Maij Frendberg frågar sig hur någon kan få bo så i Sverige 2011.

Annons
Här sover Lacramioara och hennes föräldrar.

När löven föll blev skjulet mer och mer synligt. Maij Frendberg har sin arbetsplats i närheten och vill slå larm.

– Hur kan det vara så här i Sverige i dag? frågar hon sig och pekar på att allting saknas i det tältliknande skjulet: värme, dusch och sophämtning bland annat.

Det är inte människovärdigt att bo så, menar Maij Frendberg.

Tigger på Drottninggatan

När NA söker upp Lacramioara Stangaciu bekräftar hon att hon bor i skjulet med sin mamma och pappa.

– Vad ska vi göra? Vi har inte råd att bo på något annat sätt. Det kostar ju pengar, säger hon.

Lacramioara Stangaciu sitter mot en husvägg på Drottninggatan i Örebro och ber förbipasserande om pengar genom att hålla fram en pappmugg. Hon är rom från rumänska landsbygden. Hon berättar att hon gav sig iväg till Sverige tillsammans med sin mamma och pappa för ett halvår sedan.

– Vi behöver pengar och vi har inget annat val än att tigga, säger hon på rumänska via tolk som NA anlitat.

Saknar sina barn

Lacramioara och hennes föräldrar hade hört talas om Sverige via sin bror, som tidigare rest till landet i norr och lyckats tjäna pengar på att spela dragspel på gatorna.

– Men för oss går det inte bra här. Vi har inte pengar så att vi kan åka hem, vi behöver samla in mer pengar, säger Lacramioara.

Hon berättar att hon lämnat sina två barn hemma hos sin man, en 10-åring och en 14-åring.

– När jag ringer hem gråter de och ber mig komma hem. Jag vill åka, men vi har inte pengar nog till resan ännu, säger hon.

"Värre än fruktansvärt"

Rosa Taikon, debattör och silversmed, har engagerat sig för romerna från Östeuropa.

– Deras situation är värre än fruktansvärd, säger hon.

Rosa Taikon har själv romsk bakgrund och bodde i tältläger på olika platser i Sverige som barn. Hon är också syster till Katarina Taikon, författaren som skrev böckerna om zigenarflickan Katitzi.

– Men de svenska romernas liv var ändå ett himmelrike jämfört med hur romerna från Öst har det, säger hon och fortsätter:

– Vi hade ju yrken och kunde försörja oss, många romer från Öst är hänvisade till tiggeri.

Två år i skolan

Framtiden är hopplös för romerna från Östeuropa, menar Rosa Taikon. Något måste göras.

– Utrikesminister Carl Bildt måste sätta press via EU och FN, kräver hon och fortsätter:

– Hur ska romerna kunna komma in i samhället när de inte får chans till bostad, utbildning och arbete utan är hänvisade till att bo i leriga kojor?

Lacramioara Stangaciu själv berättar att hon gått två år i skola, när hon var åtta och nio år.

– Jag lärde mig inte skriva, så jag kan inte skriva mitt namn.

De tre romerna tältar i ett bostadsområde i Örebro.
Tiggaren Lacramioara Stangaciu har blivit en vanlig syn i centrala Örebro.

Så säger lagen

Det är inget brott att tigga i Sverige, förutsatt att den som tigger inte är påträngande eller våldsam.

Utländska medborgare får vara tre månader i Sverige utan uppehållstillstånd.

Allemansrätten ger rätt att tälta i ett dygn på någon annans mark. Sedan krävs markägarens tillstånd.

Mer läsning

Annons