Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ersättning betalas ut på lösa grunder

Flera av Örebros fritidspolitiker med egna företag lämnar aldrig in fullständiga underlag. Ändå begär de och får ut ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Annons

Gunilla Holmström (M) begär ut ersättning motsvarande en årsinkomst på 479 000 kronor sedan 2011. För drygt ett år sedan sålde hon två av sina företag. Handelsbolaget hon har kvar hade enligt senaste offentliga bokslutet 2007 en omsättning på knappt 200 000 kronor och en personalkostnad på 15 000 kronor.

Av sin egen taxerade inkomst uppger Gunilla Holmström, som fyller 71 i år, att max 200 000 kronor är pension och runt 200 000 kronor är arbetsinkomster från rådgivning och rekryteringsuppdrag till olika företag. Det är precis den inriktning hennes handelsbolag har. Men i senaste deklarationen redovisades ett underskott av näringsverksamhet med 13 000 kronor. NA har bett om att helt enkelt få se deklarationen för att klarlägga eventuella missförstånd. Gunilla Holmströms förklaring är i stället att 479 000 kronor är vad hon har rätt till, eftersom det är en bedömning av vad hon skulle ha tjänat på sitt företagande om inte de politiska uppdragen inkräktat.

– Det är en skattning jag gjort tillsammans med min revisor, men sedan har företaget gått mer och mer på sparlåga i och med politiska uppdrag och att jag bestämt mig för att avveckla.

Något skriftligt intyg från revisorn finns inte. Sedan 2011 har Gunilla Holmström fått drygt 60 000 kronor för förlorad arbetsinkomst från kommunen. Utöver det har hon förtroendeuppdrag i kommunens vindskraftsbolag, landstingsfullmäktige, Länstrafiken, Länsmusiken och Länsgården.

En socialdemokratisk egenföretagare har lämnat in underlag i form av en deklaration och en årsredovisning till sin nämnd, dock utan direkt samband med den framräknade årsinkomsten på 500 000 kronor. Politikerns verkliga inkomst har dessutom legat 100 000–200 000 lägre under två år – för att 2012 å andra sidan vara betydligt högre. NA har inte kunnat nå politikern som är på utlandsresa, och avstår därför att publicera namn tills uppgifterna har kommenterats.

Ett udda intyg kommer från Lars Jakobsson (C), som sedan 2010 begär förlorad arbetsinkomst för att han tjänar 30 000 kronor om året på ett föreningsuppdrag. Enligt kommunens arvodesregler ger smärre bisysslor av uppdragskaraktär ingen ersättning. Ändå tar Lars Jakobsson 60 kronor i timmen för förlorad arbetsinkomst, vilket hunnit bli 22 000 kronor.

– Jag vet att jag får nåt, men jag har inte tittat på hur de räknat och om det blev rätt, säger Lars Jakobsson.

Tycker du att det är viktigt med korrekta intyg?

– Klart att det är. Från mig har de inte fått det, men de har inte begärt det heller, svarar han.

Kent Valdemarsson (M) uppgav i början av 2013 att han tjänar 459 000 kronor om året, men taxerades 2012 för 90 000. Kent Valdemarsson ser det som att han får ersättning på en eftersläpande nivå. När NA frågar konstaterar han därför att han borde ha uppgett den lägre inkomstnivån i januari. ”Jag kommer att se till att Örebro kommun får rätt inkomstuppgift av mig så att felaktigt utbetalt belopp kan regleras,” skriver Kent Valdemarsson i ett mejl.

Daniel Spiik (SD) är en av få företagare som lämnat in sjukpenninggrundande inkomst från Försäkringskassan som underlag, något han uppdaterar så fort årets inkomst fastställts.

– Jag är så fantastiskt rädd för att göra fel, så jag vill lämna in alla underlag och skjuta från mig ansvaret, förklarar Daniel Spiik.

Att bedöma egna företagares inkomstbortfall är svårt. Några lämnar in beräkningar från redovisningskonsulter, de flesta inget underlag alls. Nämndsekreterarna efterlyser tydligare riktlinjer för vad som behövs. Intyg från Försäkringskassan nämns i arvodesreglerna, men det gör även övriga uppgifter ”som ordföranden anser sig behöva för att bedöma skäligheten i yrkandet”.

I praktiken ser dock inte ens ordföranden underlagen.

– Jag har inte känt till att jag haft det kontrollansvaret, säger Hannah Ljung (C), byggnadsnämndens ordförande.

Marie Brorson, (S) ordförande i vård- och omsorgsnämnd öster har samma uppfattning.

– Jag har aldrig fått veta att det är mitt ansvar att attestera ersättningsnivån, säger hon.

Marie Brorson konstaterar att det i så fall behövs både tid, kunskap och mandat. Precis som Hannah Ljung har hon förutsatt att någon ekonomiskt utbildad på lönekontoret bedömer underlagen.

Mer läsning

Annons