Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler väljer friskolan

Det finns just nu åtta ansökningar om att starta eller utöka friskolor i Örebro kommun. I fjol gick nästan var fjärde gymnasieelev i en friskola och på grundskolan börjar det närma sig var femte elev.

Annons

Det är åtta nya ansökningar om att starta friskola, men redan till hösten planeras det för att dra i gång tre sedan tidigare godkända fristående grundskolor i Örebro. Trenden sedan flera år är att andelen elever som väljer fristående skolor ökar.

– Jag tycker att det är bra att det finns en variation med flera typer av skolor. Det som är dåligt är att det får så stora konsekvenser för vår möjlighet att upprätthålla kommunala skolor med en bra kvalitet, säger Thomas Esbjörnsson (S), ordförande i programnämnd barn och utbildning.

Platsen spelar roll

Om en friskola startar i ett område där kommunen inte har någon verksamhet, som Fyren Ekalmen i Ekeby-Almby, tycker han att det är bra. Men om man exempelvis öppnar på Väster blir det problem.

– Det spelar jättestor roll för oss var de etablerar sig, konstaterar Thomas Esbjörnsson.

Kommunen får yttra sig till skolinspektionen om nya ansökningar, men han önskar att kommunerna hade mer att säga till om.

– Att vi fick ett väldigt tydligt inflytande. Vi har inte haft mycket att säga till om, men det verkar ändå som att de lyssnar mer på kommunens yttranden nu än vad man har gjort de senaste åren, säger Thomas Esbjörnsson.

Vad får fler friskolor för konsekvenser för de kommunala skolorna?

– Om det försvinner ett par tre elever i varje klass runt om i kommunen är det klart att det till slut får effekter och vi måste göra saker. Det är inga roliga processer. Det är väldigt upprörda känslor att lägga ned en skola, säger han.

En röd tråd

Karolina Wallström (FP), andre vice ordförande i nämnden vill inte att kommunen får mer att säga till om vid ansökningarna.

– Nej, det tycker jag inte. Det finns en röd tråd mellan våra bedömningar om friskolorna och Skolverkets bedömningar. Sedan är jag som folkpartist för en statlig skola och då ser jag inte gärna att det blir mer kommunal makt, för det är viktigt att se på skolperspektivet nationellt, säger hon.

Är ni oroliga för att allt fler friskolor ansöker om att starta?

– Nej, det blir vi inte. Dels för att antalet har gått ned och det kan bero på en mättad marknad för gymnasieskolor, dels för att det är en hel del delmål kvar innan det blir en etablering efter en ansökan, säger Karolina Wallström.

Mer läsning

Annons