Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fria skolvalet segregerar grundskolorna

Segregering. Rektorerna på flera grundskolor i Örebro är bestämda. Det fria skolvalet, elevernas och familjernas rätt att fritt välja mellan grundskolorna, har orsakat stora förändringar på flera skolor.

Annons
Elisabeth BrynjeStarfelt.

– Det är helt klart att skolvalet segregerar väldigt mycket, säger Elisabeth Brynje Starfelt, rektor på Mikaelskolan i Örebro.

– Elever med helsvensk bakgrund försvinner från Mikaelskolan, och andelen elever med invandrarbakgrund ökar kraftigt. Samtidigt minskar antalet elever från villakvarteren, fortsätter hon.

– Utvecklingen är inte bra. Det borde vara i allas intresse att skolorna är blandade. Vi lever i ett samhälle med flera kulturer och vi behöver få mångkompetens. Då är det bra för både skolan och Sverige om skolorna är blandade.

Men Elisabeth Brynje Starfelt tror inte klockan kan vridas tillbaka. Och hon vill att skolvalet ska finnas.

– Det enda vi kan göra är att visa att vi är engagerade lärare som får eleverna att nå målen. Jag tror knappt att vi kan få tillbaka familjerna med svensk bakgrund. Men vår skola ska ha hög kvalitet ändå och arbeta för att inte tappa de invandrarelever som är studiemotiverade, säger hon.

Menar du att du medvetet tänker att skolan blir en invandrarskolan?

– Ja – men det viktiga är att vi har både studiemotiverade elever och elever som har det svårare, svarar Elisabeth Brynje Starfelt.

NA har pratat med rektorer på flera skolor om följderna av det fria skolvalet, och det är tydligt att det är vissa skolor i Örebro som påverkas.

Först var det Vivallaskolan. För några år sedan Brickebackens skola. Och nu Mikaelskolan.

– Våra skolor ligger i eller intill de stora bostadsområdena. Familjerna med helsvensk bakgrund väljer av någon anledning bort våra skolor, säger Elisabeth Brynje Starfelt.

På Mikaelskolan börjar förändringen nerifrån, i de yngsta åldrarna. Där är det fler barn som har invandrarbakgrund.

Nästan samtliga av de yngre eleverna bor i Baronbackarna, en del bor i Vivalla.

Samtidigt tappar Mikaelskolan nästan alla elever från Tegnérskolans område. Det gör att skolan inte får de ”gammalsvenska” elever som brukar komma i fyran.

– Om det här fortsätter förändras hela skolan upp genom skolåren.

– Det här är relativt nytt för oss, det började för ett par år sedan. Jag tror inte föräldrarna riktigt har tagit reda på vad det är de väljer bort när de inte vill att barnen ska gå i Mikaelskolan. Jag tror de följer med varandra i en stor grupp.

Elisabeth Brynje Starfelt berättar om möten där föräldrar visar en oro och ställer frågor som hon inte tycker stämmer med skolan.

– De frågar om barnen kan vara trygga på Mikaelskolan. Då hälsar jag dem välkomna att se hur lugnt det är. För flera år sedan hade vi ett par allvarliga händelser, men så är det inte nu.

– Det går snabbt att rasera ett gott rykte – men det tar lång tid att bygga upp det.

– Bara denna artikel kan orsaka att ännu fler väljer bort skolan. Men jag vill inte att ni låter bli att skriva om utvecklingen, det här är viktigt.

En klass på Mikaelskolan är ”Klass 9A” i den kommande tv-serien. Tror du att tv-serien kan påverka?

– Ja, det primära är att våra lärare ska bli skickliga så att alla elever når målen. Men jag har också en förhoppning att skolan får positiv reklam, säger Elisabeth Brynje Starfelt.

Skolornas koll

På skolorna ser man ofta på hur många elever det är som har rätt till modersmålsundervisning, när man vill veta hur många elever det är som har annan bakgrund än svensk.

Den som själv är född i ett annat land, eller där en eller båda föräldrarna talar ett annat språk, har rätt till modersmålsundervisning.

Vivallaskolan

För tio år sedan hade 54 procent av eleverna på Vivallaskolan rätt till modersmålsundervisning.

I år har 88 procent av eleverna rätt till modersmålsundervisning.

Brickebackens skola

Efter att skolvalet infördes har barnen från villaområden nära Brickebacken nästan försvunnit från skolan.

I år finns bara en eller ett par elever från villaområdena, i varje klass.

För tio år sedan hade 40 procent av eleverna på högstadiet rätt till modersmålsundervisning. Förra året var det 83 procent. I år är det 86 procent.

Mikaelskolan

På Mikaelskolan ser rektorn hur förändringen kommer nerifrån, i de yngre åldrarna.

Av förskolebarnen har 83 procent i år rätt till modersmålsundervisning. Utvecklingen kommer troligen att hålla i upp genom skolåren, eftersom färre barn med svensk bakgrund börjar på skolan i fjärde klass.

På högstadiet har 60 procent av eleverna rätt till modersmålsundervisning. Så har skolan sett ut i flera år.

Mellringeskolan

Även på Mellringeskolan har andelen elever som har rätt till modersmålsundervisning ökat.

För tio år sedan hade 26 procent av eleverna rätt till modersmålsundervisning.

I år har 37 procent av eleverna på skolan rätt till modersmålsundervisning.

Mer läsning

Annons