Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gamla Epidemin är frisk för sin ålder

Förmodligen känner du till tegelbyggnaderna på Norr. Men visste du att de en gång var epidemisjukhus? Det är hus med många liv

Annons
Bekant exteriör. Gamla Epidemin som vi ser den i dag.BILD: CHRISTER PÖHNER

Husens historia skildras i en nyutkommen bok av örebroarna Pelle Svensson, text, Christer Pöhner, foto, Olle Unenge, grafisk form, layout och projektledning och Jerk Alton, arkitektkommentar.

Berättelsen om Epidemin börjar 1888. Då anlände sundhetsinspektören, utsedd av Kungliga Medicinalstyrelsen, till länslasarettet som låg på Storgatan i Örebro. I sin rapport är han mycket kritisk: ”Hela sjukhuset var alldeles olämpligt och därjämte mycket otillräckligt och inte ens fullt bra beläget”.

Inget hände förrän 1891 då hälsovårdsnämnden fick nog och skickade en skrivelse till stadsfullmäktige, ett krav på ett epidemisjukhus.

Byråkratiska kvarnar malde och 1901 presenterades ett förslag, ritat av stadsarkitekt Magnus Dahlander. Det var ritat efter ett paviljongsystem och hade en flexibel planlösning. Utan anmärkning godkändes förslaget och 1903 invigdes Epidemisjukhuset.

I boken presenteras Dahlander utförligt av arkitekten Jerk Alton. Det berättas inte bara om Epidemin, utan också andra välkända byggnader i Örebro som formats av Dahlander.

Läsaren av boken om Epidemin får stifta bekantskap med personal och patienter, till exempel Syster Löfgren som verkade i började av 1900-talet. Ett kapitel ägnas åt infektionsläkarna, ”visionärerna”, Jan Barr och Erik Bäck.

Även patienter som var intagna på 50- och 60-talen, bjuder på sina minnen.

Till Epidemisjukhuset kom patienter som hade de fem mycket smittsamma sjukdomarna tuberkulos, smittkoppor, polio, scharlakansfeber och difteri.

Den nyutkomna bokens hela titel är ”Hus med många liv. Boken om Epidemisjukhuset i Örebro”. Utgivaren, Länsgården Fastigheter, som äger byggnaderna, förklarar:

– Vi pratar om ”usability”, användbarhet. Med det menar vi hus som är byggda på ett sådant sätt att de står emot tidens tand och fungerar vad man än fyller dem med, säger Jan Andersson som är vd för Länsgården.

1964 flyttades Epidemins verksamhet till nuvarande USÖ. Sedan dess har bland annat yrkesmedicinsk klinik, öppna mottagningar inom landstinget, barn- och mödravård och dövteam funnits i husen. I dag finns ett dagis på området, och här har också Länsgården sitt huvudkontor.

Dåtidens sjuksal. Avdelningen för scharlakansfeber 1914.BILD: SAM LINDSKOG
För 107 år sedan. Stadsliv 1903. Skolgatan, bild tagen från Grev Rosengatan. Epidemisjukhuset i bakgrundentill höger.BILD: AXEL BARR
Tegelmästare och arkitekt. Magnus Dahlander, mannen som formade flera av stadens byggnader.
En interiör. Syster Löfgren med sjuka barn. BILD: Troligen SAM LINDSKOG, källa Örebro läns museum.
Sommar 1903. Syster Löfgren med patienter i sjukhusparken.
En av visionärerna. Doktor Jan Barr med 1:a distriktssköterskan Gerda Utterström och distriktssköterskan Birgitta Lindahl, (t h).

Mer läsning

Annons