Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grattis Sommarotill nya titeln!

Sommarro är ett av Örebros två nya kulturreservat. Vad är det för märkvärdigt med det då? Stadsliv tog en promenad i området tillsammans med stadsantikvarie Eva Fransson.

Annons
Kunnig. Stadsantikvarie Eva Fransson guidar i området.

Kulturreservatet Sommarro sträcker sig ungefär från Lugnets IP, längs med Hagalundsvägen, upp mot Glomman och tillbaka igen. I området finns fem gårdar som anses värda att bevara. Det är Hagalund, Lugnet, Hagtorp, Vasakyrkans gamla sommarhem och Sommarro. Dessutom finns där all mark som gör själva kulturreservatet, med stenmurar, alléer, promenadvägar och parker.

En vacker höstdag träffade vi stadsantikvarie Eva Fransson för att tillsammans med henne titta på området, och få ett hum om vad det är för kulturskatt som gömmer sig bland träden.

– Där nere ligger gårdarna Hagalund och Lugnet som är från 1700-talet, berättar hon och pekar en bit norrut. Det var familjen Broms som ägde dem.

Vi står utanför det lilla huset Hagtorp som också har anor från 1700-talet, eller i alla fall har drängstugan det. Själva boningshuset är från 1880-talet.

– Hagtorp var bebott fram till 1990-talet och det är en mycket välbevarad stuga med detaljer från 1800-talet. Det är Adolfsbergs hembygdsförening som har huset i dag och kommunen har betalat renoveringen men det är lite mer som behöver göras. Bland annat ska murstocken restaureras.

@NA Fråga:Men varför ska ett gammalt torp sparas?

– Det är en tidsepok som bevaras, man visar hur man har levt och det här är det enda torpet i området som är kvar i det här skicket. Eftersom hembygdsföreningen är här så gör man det också tillgängligt för allmänheten.

Eva visar på hela gårdsbilden. Hur viktiga även uthusen och den gamla ladugården är för helhetsintrycket. Hela gårdstunet blir en del av kulturreservatet.

Hagalund och Lugnet var betydligt ”finare” gårdar som tillhörde Örebros rikaste borgare.

– Ja, de var riktigt ståndsmässiga, säger Eva och berättar om parkerna som fanns runt gårdarna och som hon gärna skulle vilja se återskapade igen.

– Det vore en dröm att få göra det jobbet, säger hon men påpekar också att det inte är något som kommunen har resurser till i dag.

Alla fastigheter i reservatet ägs av kommunen men hyrs ut till företag och privatpersoner. På Hagalund har Lars-Eric Uneståhl kursverksamhet och Lugnet hyrs av ägarna till Karlsdals ridskola.

@NA Fråga:Vilken är den stora skillnaden med ett kulturreservat?

– Reservatet garanterar ett långsiktigt skydd för skogen, husen och marken. Vi kommer också att göra skötselplaner för området och då vet man lättare vad man ska göra och hur ofta man ska göra det.

Vi fortsätter vägen in mot det som förr var Wasakyrkans sommarhem. Nu är det Johannaskolan som har huset till fritis. Eva pekar på stenmurarna efter vägen.

– De är en jätteviktig del av kulturreservatet och markerar gamla ägogränser.

1916 uppfördes Wasakyrkans sommarhem. Byggmästare var den då kände Per Eriksson som ägde marken och lät skänka byggnaden till kyrkan.

– Det är en mycket klassisk kapellbyggnad och eftersom frikyrkligheten är en viktig del av Örebros historia är det roligt att få med en del av det här i kulturreservatet.

När vi sen kommer fram till själva Sommarro där värdhuset finns måste vi passera resterna av 1700-talstemplet som brann ner för några månader sedan.

@NA Fråga:Stadsbyggnads har fått i uppgift att utreda vad man ska göra med det, bygga upp det igen eller låta det vara. Vad tycker du, rent personligt. är det värt att bygga upp det på nytt?

– Rent personligt ...

Eva funderar en stund.

– Jag tycker det var väldigt fint och en symbolbyggnad för Sommarro, det enda lusthuset som fanns kvar. Det skulle också kunna användas som vigselplats så jo, jag tycker nog att det borde byggas upp. Som tur är renoverades det på 1990-talet och i och med det finns det ritningar och instruktioner sparade i länsstyrelsens arkiv.

Text: Christina Eriksson

019-15 50 36

[email protected]

Bild: PAVEL KOUBEK

019-15 51 74

[email protected]

Gammalt. Sommarro, huset                                             som gett namn åt hela det nya kulturreservatet, har anor från 1700-talet.
Helheten. Alléer, liksom stenmurar, parker och gångstråk gör ett kulturreservat.
Tidsepok. Hagtorp, ett tidstypiskt torp från 1800-talet med en ännu äldre drängstuga.
Sommarställe. Lugnet, familjen Broms jordbruksfastighet.
Kunnig. Stadsantikvarie Eva Fransson guidar i området.
Gammalt. Sommarro, huset                                             som gett namn åt hela det nya kulturreservatet, har anor från 1700-talet.
Helheten. Alléer, liksom stenmurar, parker och gångstråk gör ett kulturreservat.
Tidsepok. Hagtorp, ett tidstypiskt torp från 1800-talet med en ännu äldre drängstuga.
Sommarställe. Lugnet, familjen Broms jordbruksfastighet.

Mer läsning

Annons