Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Häktesregler kan ha lett till döden

Kanske hade den misstänkte mördarens liv kunnat räddas. Den häktesanställde såg att han hängt sig, men gick inte in i cellen. Helt i linje med häktets instruktioner.

Annons
Självmordet i september 2012 var det tredje på tre år på Örebrohäktet. I november 2010 hängde sig en man som satt häktad efter att ha tänt eld på sitt eget hus. I mars 2011 hängde sig 52-åringen som misstänktes för styckmordet på Eva Magnusson.

Den 51-årige mannen var misstänkt för mordet på sin hustru och hade bedömts som psykiskt instabil. Han hade därför en starkt förhöjd tillsyn.

Trots det lyckades 51- åringen hänga sig i sin cell natten till den 27 september i fjol.

Självmordet upptäcktes av en häktesanställd som kikade in genom luckan till cellen. Han såg mannen hänga i en bjälke.

Men den anställde valde att inte trycka på larmet och han gick heller inte in direkt i cellen för att hjälpa mannen. I stället anropade den anställde annan personal och till slut kunde 51-åringen skäras ned av en annan person på häktet.

Hur lång tid det gick från att 51-åringen upptäcktes till att han skars ned och livräddande insatser sattes in framgår inte av Kriminalvårdens egna utredningar, som NA nu fått ta del av. Men det rör sig om minst två minuter efter vad man kan utläsa av de till vissa delar sekretessbelagda rapporterna.

Den anställde som upptäckte 51-åringen följde regelboken när han inte gick in i cellen. Personalen hade fått klara order från häktesledningen om att aldrig gå in ensamma i en cell nattetid, med tanke på överfallsrisken. Visserligen hade häktet andra nedskrivna regler – sekretessbelagda i rapporterna – som säger något annat. Men det var de muntliga instruktionerna som gällde.

I de utredningar som följde kritiserades häktesledningen framför allt för det absoluta förbudet att gå in ensam i en cell nattetid. Några sådana kategoriska regler kan man inte ha, löd budskapet.

I en av rapporterna står det att sannolikheten var liten för att hängningen skulle vara riggad och att 51-åringens syfte varit att övermanna personalen. I stället lyfter man fram ett alternativt handlingssätt – att den anställde larmat och därefter gått in och åtminstone lyft upp 51-åringen i väntan på hjälp.

Eftersom 51-åringen setts vid liv strax innan händelsen hade det kanske gått att rädda honom. ”Sekunder kan vara avgörande för utgången av incidenten” står det i rapporten.

I utredningarna riktades även kritik mot hur visitationen av 51-åringens cell hade skötts. Efter hans död hittades en stor mängd mediciner i hans celltoalett, 20 kapslar och 15 tabletter.

Ärendet är nu Lex Maria-anmält men i övrigt har det inte lett till några åtgärder från Kriminalvårdens sida.

Det har även prövats av åklagare, som dock lagt ned förundersökningen.

Utdrag ur utredningarna

”Sannolikheten fö

”Han öppnar luckan och noterar att det är släckt i rummet, vilket genast leder till en obehagskänsla, då en lampa tidigare har varit tänd i rummet. Han lyser in med ficklampan genom luckan och ser att den intagne hänger. Eftersom det är uttalat att de aldrig ska öppna ensamma under nattetid så stänger han luckan och springer mot centralvakten.”r att situationen skulle vara ’riggad’ och att den intagne iscensatt detta för att kunna övermanna personal ter sig i efter hand som liten.”

Mer läsning

Annons