Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här är skolorna som ärvinnare i fria skolvalet

De kommunala innerstadsskolorna är de stora vinnarna när högstadieeleverna väljer själva. Örebroforskaren Anders Trumberg visar i sin nya avhandlingen att det fria skolvalet har lett till ökad segregation i Örebro.

Annons

– Segregationen gör att elever inte har samma chans att lyckas senare i livet, säger Anders Trumberg.

Gummaelius, Engelbrekt och OP-skolan är de högstadieskolor som är mest populära att söka till. I viss mån också Almby. De fyra skolorna har gemensamt att de är kommunala och ligger relativt centralt i Örebro.

De minst populära högstadieskolorna att söka till är Adolfsberg, Lillån och Vivalla. Mellringe ligger också i botten av listan. De fyra har gemensamt att de är kommunala och ligger i vad som kan kallas ytterområden.

– På de populära skolorna finns det en blandning av elever - där går både resursstarka och resurssvaga och med olika etnisk bakgrund, säger Anders Trumberg.

På skolorna i ytterområdena blir det däremot en segregation. Barn från resursstarka svenska familjer samlas på vissa skolor, barn från resurssvaga familjer med annat etniskt ursprung än svenskt samlas på andra, förenklat uttryckt.

– Skolsegregationen går snabbare än boendesegregationen. Det kan bero på att det är lättare att byta skola för sitt barn än att flytta hela familjen, säger Anders Trumberg.

Han har intervjuat politiker, rektorer och tjänstemän i sin avhandling. Kommunpolitikerna ser konsekvenserna av skolvalet, men har ingen lösning på hur segregationen kan stoppas.

– De hade inte några idéer om hur problemen skulle kunna lindras, säger Anders Trumberg och fortsätter.

– Det fria skolvalet är ett politiskt beslut som är taget på nationell nivå, men som får ett genomslag som kommunpolitikerna har svårt att hantera.

I sin avhandling i kulturgeografi har Anders Trumberg följt utveckling sedan det fria skolvalet infördes.

– Först när skolvalet kom på 90-talet fanns inte så många skolor att välja på, men på 2000-talet exploderade det, säger han.

Följden är att skolorna i ytterområdena utarmas. Segregationen ökar. De populära skolorna är skolorna som ligger centralt. Forskaren vill inte nämna namn på skolorna.

– I min avhandling vill jag istället peka på problemen och de stora linjerna. Sedan får man dra sina egna slutsatser.

Att NA trots det kan publicera skolornas namn beror på att NA har tagit del av statistik från Örebro kommun. Anders Trumberg har även använt kommunens statistik i sin forskning.

Mer läsning

Annons