Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Här har vi 80 000 växter"

Det är onsdagseftermiddag och ett gäng botaniker har samlats för att arkivera växter.
Stadsliv kollade in, och upptäckte ett jobb som inte var så mossigt som man skulle kunna tro.

Annons
Samling. Ingrid Engström och Lena Lindgren arbetar med den stora samling växter som ingår i Örebroherbariet. 80 000 pressade växter finns uppsatta på pappersark och förvaras i stora skåp.

Rummen är fönsterlösa och lysrören i taket ger allt ett gult och sjukligt ljus. Ventilationen är nästan obefintlig och innertaket har, platta för platta, ramlat ner. I dessa lokaler, i en av kasernbyggnaderna på Grenadjärstaden, samlas var tredje onsdag en grupp botaniker för att arbeta med det stora Örebroherbariet. Torkade växter samlas, katalogiseras, klistras upp och arkiveras i stora skåp.

Medelåldern är hög men entusiasmen stor.

– Här har vi 80 000 växter, berättar Ingrid Engström och förklarar att Örebroherbariet ursprungligen tillhörde Karolinska skolan, men att det nu förvaras på Länsarvet och sköts av idealisterna i Örebro läns botaniska sällskap.

Vid bordet sitter Birgit Fredriksson. Hon är 92 år, och var den som startade sällskapet en gång i tiden. Tillsammans med Stina Larsson och Sjunne Bondeson klistrar de upp torkade växter på stora ark. Det är ett pilligt jobb. De sköra växterna faller lätt sönder.

– Det här är en utricularia, säger Siv.

– En bläddra, förtydligar Sjunne, en vattenbläddra med söta gula blommor.

När jag ser ut som ett frågetecken tröstar de mig med att växten inte är särskilt vanlig. Fast så ovanlig som sjönöten är den inte.

– Det är nog den ovanligaste växten vi har här i arkivet. Den är numera utdöd sedan 1918, påpekar Ingrid.

Den äldsta växten är från 1850 och speciellt samlingen med lavar som finns i Örebroherbariet anses som den främsta i Sverige.

– Men trots att det är ett viktigt arbete vi gör här så är lokalerna allt annat än ändamålsenliga, fortsätter Sven Engström. Det är väldigt slitet och trångt. Och taket har ramlat ner. Luften är heller inte bra för växterna.

– Vi jobbar här helt ideellt. Till och med vårt fikabröd får vi betala själva, säger Ingrid.

– Men plastremsorna och pappret betalar Studiefrämjandet, påpekar Lena Lindgren.

Om ni inte tog hand om de här växterna, vem skulle göra det då?– Då låg nog allt i flyttkartonger, svarar Ingrid, eller så hade de skänkts vidare till Uppsala och Fytoteket.

Men varför är det så viktigt att det bevaras?– Det speglar landskapets utveckling under 100 år, menar Lena.

Både hon och Ingrid berättar om vikten av att ha kunskap om vilka växter som har funnits, vilka som fortfarande finns och vilka som är på väg att försvinna.

– Det händer så mycket i floran i och med klimatförändringarna, genom att bevara växterna finns det ett forskningsunderlag, säger de.

Vad är tjusningen med att vara botaniker?– Forskningen, att få lära sig mer och veta vilken växt det är, säger Lena.

– För mig är det mer att vara ute i fält, se alla växter och hitta något nytt, svarar Ingrid och påpekar att de ofta gör exkursioner.

I sommar ska de till exempel åka till Öland tillsammans och botanisera.

Vad händer i framtiden med ert arbete och herbariet?– Vi försöker få politikerna intresserade av det arbete vi gör, och att de ska se vikten av att det fortsätter. Det skulle också vara roligt om vi kunde samarbeta mer med skolor och föra ut den här kunskapen, säger Ingrid.

– Och så hoppas vi på att få en bättre lokal längre fram, säger Sven.

Fotnot: Fytoteket i Uppsala ha en samling på nära tre miljoner växter. Fytotek, från grekiskans förvaringsrum, är en växtsamling för vetenskapligt bruk, förr ofta kallat botaniskt museum.

Långt medlemskap. Stina Larsson klipper till remsor att fästa de torkade växterna med. I bakgrunden syns Örebro läns botaniska sällskaps grundare Birgit Fredriksson som var med vid starten 1963 och i dag är 92 år och sällskapet äldsta medlem.
Praktiskt jobb. Den stora växtsamlingen kräver nya skåp. Margareta Folmer arbetar med att skruva dit hyllorna. Notera det slitna taket, där har platta för platta ramlat ner.

Örebro läns botaniska sällskap

Örebro läns botaniska sällskap bilades 1963. Förutom att ordna exkursioner och ha olika sammankomster deltar de i floraövervakningen i länet tillsammans med länsstyrelsen. Det handlar om att hålla koll på hotade växter och även göra praktiska insatser för att rädda arter som håller på att försvinna. Botaniska sällskapet arbetar också med den nya Närkefloran där landskapets alla växter finns sammanställda.

Ett annat arbete är att ta ansvar för Örebroherbariet, en samling växter som har stort vetenskapligt värde. Örebroherbariet finns på Länsarvet på Grenadjärstaden. Botaniska sällskapet tar också emot och bevarar privata herbarium som folk har skänkt.

Mer läsning

Annons