Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Höga halter av bakterier i Svartåns vatten

Det är högsommar och badplatsen vid Hästhagen ligger öde. Vad händer med Svartån? Kommer det någonsin att gå att bada där? NA träffade Pär Ljungqvist, planerare på kommunens klimatkontor, för att prata bakterier, vatten och drömmen om en å att bada i.

Annons
Inget dopp. Arbetet med att få Svartån badbar pågår ständigt, om än lite i det tysta. Pär Ljungqvist på kommunens klimatkontor jobbar med att få en bättre kvalité på åvattnet och hitta orsaken till problemen.

Det är soligt och varmt och på Rosta gärde pågår en fotbollscup med mängder av barn och ungdomar. Trots det är det ingen som badar vid Hästhagen bara några meter därifrån. Vattenkvalitén är nämligen för dålig och så har det varit i flera år. Men, lite i det tysta, pågår ett ständigt arbete för att förbättra vattnet. Pär Ljungqvist arbetar på Örebro kommuns klimatkontor och sysslar framför allt med vattenfrågor.

– Svartån är jätteviktig för Örebro. Här finns jättefina miljöer och det är här vi tar vårt råvatten som vi gör dricksvatten av, säger han och tittar ut över ån.

Men hur dåligt är vattnet egentligen? Vi kan ju inte bada i det.– Det tas prover regelbundet och de flesta visar att vattnet är tjänligt med anmärkning, någon är otjänlig och nån enstaka tjänlig. Men bedömningen är att man inte kan ha Svartån som badplats. Det är inget heller som tyder på att vattnet blir bättre med tiden. Man kan inte se någon uppenbar minskning av bakterier i Hästhagsbadet från 2002 och fram till i dag.

Vad är egentligen problemet?– Det finns för höga halter av tarmbakterier i vattnet, bakterier som kommer från oss människor eller djur.

Hur kommer bakterier ut i vattnet?– De kan komma med dagvattnet, problemen blir värre när det regnar, de kan komma från gödsel från åkarna eller enskilda avlopp. Fåglarna kan också vara en av orsakerna.

Vad gör man för att stoppa det?– Just nu har vi rensat dagvattenledningen vid Strömsborg och man utreder om det ska byggas reningsdammar längs med den ledningen. Målet är att fördröja vattnet innan det når ån, allt för att bakterierna ska hinna dö innan de kommer i Svartån. Man diskuterar också att anlägga våtmarker vid Rumboholms tegar vid Tysslingen som också skulle fördröja vattnet.

Pär Ljungqvist fortsätter:

– DHI, ett danskt hydrologiskt institut har också gjort undersökningar åt oss och tittat på olika källor som kan vara orsak till problemen i Svartån och det rör sig som sagt om dagvatten, enskilda avlopp som kan fungera dåligt och gödslingen. Vi har också tittat på hästhagarna vid Karlslund och om man kan fördröja vattnet som rinner därifrån. Hästarnas avföring kan vara en trolig källa till problemen.

När tror du vi kan bada i Svartån igen?– Det vågar jag inte sia om. Kommunen kan ju inte förbjuda någon att bada här men jag tror att det kommer att ta tid innan det blir en kommunal badplats igen.

Mer läsning

Annons