Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon skapar livsglädje med talböcker

Även om Ulla-Britt Jönsson har stora problem med synen kan hon njuta av litteratur. Violetta Rokka, ”Veckans örebroare” på Stadsliv, öppnar dörrarna till författarnas världar för Ulla-Britt.

Annons

Det råder ingen tvekan om varför Violetta blir örebroaren för denna vecka. En person som skapar livsglädje med talböcker är värd utmärkelsen.

– Jag har lånat talböcker på Stadsbiblioteket sedan 80-talet och på senare tid har jag blivit bekant med Violetta, berättar Ulla-Britt som uppskattar inte bara Violetta, ansvarig för specialmedier, utan även hennes kolleger på Talboksavdelningen.

Ulla-Britts blick får en speciell lyster. Hon talar med inlevelse om John Steinbeck, Vibeke Olsson och nämner flera andra författare, till exempel Molnbfri bombnatt av Vibeke Olsson och En man som heter Ove av Fredrik Backman.

När Stadsliv och Ulla-Britt hälsar på hos Violetta berättar bibliotekarien om ny teknik som kan underlätta för en bokmal som vill ha mer av ordens och meningarnas magi. I detta reportage ska vi dock inte fördjupa oss i teknik utan bara tala om att de låntagare som kommer till Talboksavdelningen kan bland annat använda och låna hem en surfplatta som till exempel Ipad där man kan läsa stor text och lyssna till en röst som läser boken. Ulla-Britt bokar tid för speciell teknisk genomgång med Violetta.

Ulla-Britt har skickat blommor till Violetta för att visa sin tacksamhet. Hon funderar på vad mer hon kan göra. ja, nu vet hon. Hon ska nominera Talboksavdelningen till Amy-priset. Det är MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) som delar ut priset till någon person eller organisation som under året satsat på tillgängliga medier på ett spännande och framgångsrikt sätt.

Violetta går till datorn för att kolla hur många lån som är registrerade på Ulla-Britt.

Violettas första kommentar är:

– Oj, oj , oj. Du har lånat 66 böcker i år och sedan år 2000 har du lånat 941 böcker. Hur många du lånade dessförinnan kan jag inte svara på nu, säger Violetta.

– Litteraturen ger en fantastisk glädje. Jag vet inte vad jag skulle göra utan den. Litteraturen ger mig livskvalitet, skrattar Ulla-Britt.

Hon talar självironiskt om sin synnedsättning och sin dåliga hörsel.

– Det går bra. Jag har ju böckerna. Biblioteket är en fantastisk inrättning, förklarar Ulla-Britt som uppvisar en avundsvärd ödmjukhet inför livet.

Livet är emellertid inte bara böcker. Livet kan också vara spel, roliga spel som man kan spela genom tekniken som finns på biblioteket och glädjande nog även genom tekniken som finns på Sofiagården på Norr där Ulla-Britt bor.

- Spelen passar nog alla mina barnbarn, utropar Ulla-Britt.

Ordet ”bokbränning” för tankarna till ett avgrundskapitel i mänsklighetens historia, men på Talboksbiblioteket förkommer bokbränning på ett gott sätt.

– Här bränner vi talböckerna själva med hjälp av en apparat som heter Rimage som vi har köpt tack vare Greta Hamiltonstiftelsen berättar Violetta för Ulla-Britt.

Här handlar det om kopiering av talböcker, ingen eld.

När Stadsliv lämnar Ulla-Britt och Violetta på biblioteket vet Ulla- Britt vad hon ska göra.

– Nu ska jag gå in på MTM:s hemsida och rösta på Violetta och hennes kamrater, utropar bokslukerskan Ulla-Britt.

Mer läsning

Annons