Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Ishalkan är det värsta scenariot"

Om kommunerna sandade mer skulle folk slippa dratta på ändan och samhället besparas kostnader för skador.Men det är lättare sagt än gjort, enligt park- och gatuchefen Tommy Karlqvist.

Annons

Tidningarna tog till rubrikord som "halkkaos" och "frakturkaos". Över fikabord och via sociala medier har folk ondgjort sig över de senaste dagarnas isiga trottoarer, halkiga gång- och cykelbanor och anklagat kommuner för att inte sanda som de ska.

Tommy Karlqvist, park- och gatuchef i Örebro kommun, nyanserar bilden:

- Det är svårt att ha beredskap för extrema förhållanden, säger han.

Det som inträffade på flera håll i landet var att det först snöade, sedan blev det töväder och så blev det minus igen och snösörjan förvandlades till is.

- Ishalka är det absolut värsta scenariot vi har. Dels går det inte att ploga bort den, dels kommer väderomslaget så snabbt, säger Tommy Karlqvist till TT.

Följden blev att mängder av människor halkade omkull och att många föll så illa att de fick frakturer.

De samhällskostnader som benbrotten medför är dubbelt så höga som kommunernas kostnader för vinterväghållning, slog Statens väg- och transportforskningsinstitut fast för några år sedan. Så vad är problemet? Varför lägger kommunerna inte mer resurser på att bekämpa halkan?

Tommy Karlqvist och Örebro kommun får illustrera att problemet inte är helt enkelt.

Örebro kommun har ungefär 100 maskiner att tillgå för vinterväghållningen. Det är egna maskiner och sådana man hyr in.

- Vi har ungefär så många som finns att få tag i på marknaden. Men låt säga att vi hade 100 maskiner till i beredskap, då skulle vi behöva betala ofantliga summor bara för att ha dem i beredskap, säger Tommy Karlqvist.

Han tycker absolut att kommunerna ska ta sitt ansvar men påminner om att i många kommuner är det fastighetsägarna som ansvarar för att skotta, sopa och sanda trottoarer och gångbanor utanför fastigheter.

Ulrika Appelberg, expert på infrastrukturfrågor vid Sveriges Kommuner och Landsting, tycker att det vore bra om kommunerna tydligt upplyser om vilken del av vinterväghållningen de står för och att de informerar vid snöfall och plötslig ishalka vad man gör och hur lång tid det väntas ta.

- De kan ju inte vara överallt samtidigt, konstaterar hon.

Malin Ekmark/TT

Mer läsning

Annons