Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunen vill säga uppsina långtidssjukskrivna

På pappret har Örebro kommun ansvar för sina anställda. Även om de blir sjuka. Fast skyddsnätet fungerar inte för alla.
Majken blev sjuk av stressen på sitt jobb. Efter över 30 år som mellanstadielärare vill Örebro kommun säga upp henne.

Annons

Brevet från Försäkringskassan avslutades med ett hot. Om Majken inte deltog i utredningen om hennes arbetsförmåga skulle hon bli av med sjukpenningen. Så Majken deltog, fastän det bitvis kändes förnedrande.

Hon klev upp och ner på en låda, gick fram och tillbaka i en korridor på tid och ritade cirklar med två pennor på vita tavlan. Hon svarade på närgångna frågor om sin barndom, familjesituation och ekonomi.

Majken läser högt ur utredningen medan hon skrattar: ”Majken har körkort och bil.” ”Majken har aldrig rökt och dricker alkohol ytterst sällan.” Skrattet är gällt.

– Vad har det här med min sjukskrivning att göra? Men jag ställde upp. Jag var så illa tvungen.

I höstas fick Majken göra om samma utredning. Hon klev upp och ner på lådan, gick fram och tillbaka i korridoren och ritade stora cirklar på tavlan. Den här gången var det Örebro kommun som beställde utredningen och härom veckan fick hon resultatet.

– Jag klarar inte att gå tillbaka till mitt gamla jobb och därför vill Örebro kommun säga upp mig. ”Av personliga skäl.” Som om jag hade begått tjänstefel eller misskött mitt arbete. När det handlar om att jag ställde upp alldeles för mycket. Det var därför jag blev sjuk.

Majken vill berätta för att andra ska få en tankeställare.

– Jag hade en illusion av att arbetsgivaren skulle stötta mig om jag blev sjuk. Jag har varit väldigt naiv.

Rektorn satt med på mötet med Försäkringskassan. I protokollet står att rektorn ska göra en ”arbetsträningsplan”, att det är viktigt med framförhållning och tydligt avgränsade arbetsuppgifter. Några månader senare ringde kanslisten och meddelade att jag skulle hoppa in som vikarie.

– Det fanns aldrig någon plan.

Majken satte sig ner med papper och penna och började lägga upp första skoldagen, tills dottern hejdade henne: ”Men mamma, du är ju där för att arbetsträna.” Majken ringde och sa att hon inte kunde jobba som vikarie, men första arbetsdagen blev ändå tuff. Alla förväntade sig att Majken skulle vara som förr.

Rektorn var med även på nästa möte med Försäkringskassan när de konstaterade att arbetsträningen inte fungerade.

Därefter hade Majken ingen kontakt alls med sin arbetsgivare. Inte förrän Majken riskerade att bli utförsäkrad. Hon ringde sin chef och det var då hon fick genomgå en ny utredning: Upp och ner på lådan, fram och tillbaka i korridoren, nya cirklar på tavlan.

I rapporten står att Majken ”under flera år haft ett intensivt arbete och en ohälsosam gränsdragning i arbetet”. Det framgår inte vem som borde ha dragit gränser. Majken själv eller arbetsgivaren. Där står att Majken behöver stöd i ”hälsosam gränsdragning”, men det framgår inte vilka arbetsuppgifter hon borde ha sagt nej till. Skulle hon ha låtit bli att skriva åtgärdsplaner, sagt nej till att prata med oroliga föräldrar eller skulle hon ha lagt mindre tid på att stötta elever med problem?

– Det känns som om de lägger skulden på mig. Jag har vigt mitt liv åt att få barnen att känna tilltro till sin egen förmåga. Jag har inte gjort något fel.

Kommunens slutsats av rapporten är att Majken inte klarar sitt gamla jobb. På mötet härom veckan pekade personalkontorets handläggare på ett papper med olika rutor. ”Omplaceringsutredning” stod det i en ruta.

Det innebär att personalavdelningen tittar på de tjänster som blir lediga i kommunen under tio arbetsdagar. Hittar kommunen inga passande jobb leder en pil till nästa ruta: ”Uppsägning av personliga skäl.”

– Det är där, i den rutan, de vill placera mig. Det blev väldigt uppenbart vid mötet.

Majken stålsatte sig under mötet, men hemma kom gråten.

– Jag är trots allt väldigt förvånad. Nästa år har jag varit anställd hos Örebro kommun i 40 år. Och jag trodde väl inte att man kunde bli uppsagd på grund av ohälsa. Det känns inte som ett värdigt slut.

Fotnot: Majken heter något annat.

Fakta

º Huvudregeln är att uppsägning på grund av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga inte är tillåten. Men om nedsättningen bedöms vara ”stadigvarande” och ”så väsentlig” att arbetstagaren inte kan ”utföra arbete av någon betydelse” för arbetsgivaren så kan en uppsägning ske. Då kallas det att man sägs upp av ”personliga skäl”.

º Först måste arbetsgivaren ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar, det vill säga bland annat försöka anpassa arbetsuppgifterna och erbjuda arbetsträning. Arbetsgivaren måste också ha ”övervägt alla möjligheter” att omplacera arbetstagaren. Arbetsgivaren kan också behöva omfördela arbetsuppgifter så att det passar arbetstagaren.

Mer läsning

Annons