Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Bad bad boy - vänta på mig!

Konstverket ”Bad Bad Boy” från Open Art ska enligt uppgift ha lämnat oss nu. Jag kommer sakna honom.

Annons
Pelle Blohm Betraktelser från Frankfurts flygplats

Den enorma drummeln med de stora förvånade ögonen kommer lämna ett enormt tomrum efter sig. Ibland har jag velat vara honom. En ”Bad Bad Boy” som står där och pissar rätt ut i Svartån. Men så är jag gubbe också. Det blev jag officiellt för ett par år sedan då en ung grabb blev förbannad på mig och skrek gubbjävel. Det var bara en tidsfråga innan det skulle ske. Jag känner mig lite så nu faktiskt. Som en sur gubbjävel som står i gathörnet och hytter med näven. Det kanske är den här förskylningen som sänker mig. Den tär på mig och jag ser ut över samtiden och har svårt att förlika mig med den. Känner mig alienerad som Ulf Lundell. Så som han var för en del år sedan. Vill flytta från Sverige. Hotar om att flytta från landet. Men blir alltid kvar.

Allt oftare sprids budskapet. Att vi måste. I folkhälsans namn. Vi måste röra på oss. I faderns, kungens och den helige folkhälsans namn. Måste vi röra på oss. Det känns som ett olustigt dekret som fullständigt väller över mig. I sol, regn, snö och kyla. Jag ser på Facebook, twitter, teve och i tidningsartiklar hur svenskarna springer, simmar och cyklar allt längre, allt högre, genom lera och vatten och över bergsmassiv. I jättestora kollektiv där alla jublar och kramas för bekräftelse. I folkhälsans namn. Se så duktig jag är.

Sen köps det kok- och bakböcker. I perversa högar. Som man går hem och förlustar sig med. Man frossar. Unnar sig. Äter och dricker. Sen cupcakes, kanelbullar, chokladkakor med grädde och Nyhetsmorgon i TV4 där alltid ett gäng husmorskändisar bakar kladdiga kakor. Man unnar sig. Frossar. Tills man känner sig tvingad till GI, LCHF, 5-2 och andra fettbrännarmetoder. Vi som inte vill. Vi som osolidariskt vägrar att delta i alla kollektiva ytterligheter.

Som hävdar individens rätt att välja bort massans lovsång. Oss räknas det på. Vad vi kostar för samhället. Outcasts som ska tvingas in i fållan.

Och när vi protesterar och hotar om att flytta från hysterin då vrålar ni. Jamen så flytta då. Varför blir du kvar här? Här vill vi bara ha rättrogna. Så jag ropar efter Bad, Bad Boy. Vänta på mig. Jag vill följa med dig. Men han är borta. För alltid. Kvar står jag med en gullig välkammad Rubber Duck...

Tre aktiviteter i helgen

1, Lars Winnerbäck på Conventum. Senast jag såg och lyssnade på honom var i Visby för en del år sedan. Gillar Lars musik men lika mycket hans integritet och eftertänksamhet.

2, Rensa mitt hemmakontor. Jag har så mycket bråte som ligger överallt att jag blir galen. Varför? Jo det kan ju vara bra att ha vid tillfälle. Men har jag någonsin använt det? Nej.

3, Softa i soffan med SVT-play. Har en rad dokumentärer och personporträtt att dra igenom. Säger bara Apple-TV!

Mer läsning

Annons