Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Finns verkligheten på riktigt?

Har ni någon gång stått i mörkret och tittat upp mot himlen och funderat över hur det här vi kallar liv egentligen fungerar. Att det fungerar. Jag gör det ibland.

Annons
Pelle Blohm.

Senast i vintras på en liten grusväg i Karintorp under en av vinterns värsta snöstormar. Det var helt tyst, kolsvart runt mig, med några upplysta fönster där längre bort. Min hund Molly stod sur bredvid mig med snö i skägget men jag njöt i den ivriga vinden. Såg upp och tänkte: Är det möjligt?

Ungefär likadant funderade sex stycken världskända fysiker i programmet ”Vetenskapens värld” häromkvällen. Fast tusen gånger mer avancerat. Minst sagt.

De här forskarna jobbade med en enkel frågeställning: Finns verkligheten på riktigt? Jag satt och lyssnade när de lade ut texten och noterade ord som kvantmekanik, kvarkar, leptoner, atomkärnor, relativitet och holografiska principer. Ja de menade att verklighetens innersta väsen är holografiskt. Ungefär som ett tredimensionellt fotografi. De menade att vid universums yttersta gräns finns ett skimrande ark där information lagras och beskriver universum innifrån. Som dig och mig. Och att hela vår verklighet är en projection av denna lagrade information. Det låter som en hollywoodskröna men denna teori ska visst prövas på allvar och tas seriöst av forskare världen över.

Själv förstår jag inte mycket av det här. Förstår i princip inte ens det jag skrivit här ovanför. Trösten är att fysikerna i programmet inte heller förstår det. En av dom säger att ingen fattar detta. Ingen. Åtminstone inte med förnuftet. Och språket är inte ens uppfunnet än. Orden till att beskriva det finns inte. En annan fysiker säger då att de här teoriernas språk är matematiken. Bara genom den kan man få förståelse där vi står idag. Ja hela verkligheten är matematik menar han till slut.

Det är då jag börjar ruttna en smula. För det här med matematik är en blind punkt i min tillvaro. Jag har aldrig lyckats knäcka koden till den världen. Det i sin tur innebär att jag aldrig kommer att kunna förstå vår verklighet. Om jag inte blir religiös vill säga. Då blir det enklare. För då är det ju en schysst snubbe som byggt allt det här. Kanske är det han som sitter där vid universums rand med en spegel och busar med oss.

Tänk på det ni när ni går och lägger er ikväll. Eller inte...

Pelle lista

Tre ämnen jag hatade som ung men som jag önskar att jag förstod idag.

1. Matematik.

Poletten har aldrig trillat ner. Gåtan har aldrig lösts. Visst fattar jag vardagsekonomi men djupare än så går det inte. Jag är ett ruttet blött löv i en ocean.

2. Fysik.

Visst va jag en gång rätt vältränad. Det är det närmaste fysikens förståelse jag kommit. Jag kommer ihåg en lärares rygg och oförklarliga formler på en svart tavla med vit krita.

3. Kemi.

Va det på de lektionerna man fick lära sig spränga saker?

Mer läsning

Annons