Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Många frågor- men mycket få svar

Det är inte många frågor media fått svar på i den stora polisutredningen om styckmordet på Norakvinnan Eva Magnusson.
Polis och åklagare har till stor del lagt locket på.

Annons

I grunden är det ett åklagarbeslut eftersom åklagaren leder förundersökningen och bestämmer vad som kan offentliggöras. Polisen har att rätta sig efter direktiven.

Med många års erfarenhet av kriminaljournalistik är styckmordet ett av de rättsfall jag upplevt störst tystnad omkring. Informationen har varit minimal, åtminstone efter utredningens första vecka.

Att vi journalister frågar och att allmänheten undrar är inte konstigt. Det som nu pågår i Örebro är ett av de större rättsfallen i Sverige.

Polisen är mycket angelägen om tips från allmänheten. Då är det också viktigt att lämna vissa uppgifter så folk vet vad det är polisen efterlyser.

Jag och min kollega Mattias Frödén har ställt massor av frågor. Svaret har oftast varit att frågan inte kan besvaras eftersom det skulle skada utredningen, rent av smula sönder den.

Ibland redovisar vi fråga och svar i artiklarna, det finns läsare som hört av sig och berättat att de förstått vår situation. Att vi gång på gång försökt men inte fått svaret.

Tystnad väcker spekulationer både hos media och allmänhet. Är det något konstigt med utredningen? Finns inga bevis alls? Finns ingen teknisk bevisning och så vidare.

Vissa media gör sina egna utredningar och det irriterar polis och åklagare som om möjligt blir ännu tystare, men tystnad kan bidra till att det blir en situation där spekulationerna bara tilltar.

Det är inte svårt begripa att polisen behöver hålla inne med uppgifter för att kunna göra en utredning och ha möjlighet förhöra vittnen utan att de påverkats av information utifrån. Så måste det vara. Men mer tystnad än nödvändigt är absolut inget att eftersträva.

Varför lämnar polisen ingen ny information har läsare undrat i mejl vi fått. Mitt raka svar på den frågan är att jag vet inte. Jag har själv funderat över vad som gör utredningen så extremt hemlig.

Ett par timmar efter ett gripande flödar mer eller mindre realistiska kommentarer i olika forum på nätet. I media berättar vittnen och irritationen hos polis och åklagare växer över allt det skrivs och spekuleras om. Jag har alltid ansett att locket på föder spekulationer. I det här fallet har de i vissa fall varit motbjudande och säkert mycket smärtsamma för anhöriga. Det är olyckligt.

I en stor mordutredning i Örebro för några år sedan hade åklagaren ambitionen att försöka lämna information några gånger i veckan, det som kunde lämnas. Han menade att det inte finns skäl hålla inne med det som går att informera om. Det var rätt tänkt.

Mer läsning

Annons