Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Möjligheten att njuta av något svårfångat 

På tal om ingenting så satt jag och bläddrade i en tidning en kväll. Längst ner på en sida stod det att cirka 90 procent av kineserna lider av laktosintolerans.

Annons

Därför har ost varit svårtsålt i Kina. Men den västinfluerade medelklassen trycker visst i sig denna fantastiska produkt ändå och det på ett sätt så att försäljningen de senaste åren hoppat upp 22 procent. När jag för tjugo år sedan bodde där fick man jaga runt halva Lioaning provinsen för att få tag på en liter mjölk. Ost var inte att tänka på. Jag var så glad när tidningen GP dök upp för ett reportage då de lovat att köpa med sig en stor fet bit hårdost. Lika bedrövad blev jag när dom levererade den minsta biten i butiken.

Den där artikeln fick mig även att tänka tillbaka på min tid som ost och kaffesmugglare. För Stavanger var nästa stopp och det var på många sätt en fantastisk plats att bo på. Men det fanns två saker som jag ständigt saknade. Anständigt kaffe och ett ordentligt hårdostutbud. Att gå i en norsk matbutik och leta efter just dessa varor var som att handla i en Roy Andersson-film. Varje gång jag körde hem de tretton timmarna till Örebro laddade jag bilen med extra resväskor. Sen åkte jag ut till ICA vid Eurostop och ställde mig dreglande framför kaffehyllan. Jag vräkte ner en massa paket av olika märken och rostning i min kundvagn, Vid ostdisken gjorde jag precis likadant.

Jätteförpackningar. Rätt ner i kundvagnen. Lyckorus. Jag lärde mig att älska valmöjlighet.

Numer är det ingen brist direkt. Våra sinnen svämmar över av valmöjligheter. Som balanserad liberal är jag förstås för valfrihet. Men ibland blir det lite väl överarbetat. Man hittar på nya produkter bara för att sätta ny fart i gamla. Varje gång jag står framför kylen på en bensinstation så funderar jag över om det är vi som konsumenter eller mineralvattensföretagen som driver utvecklingen mot allt mer absurda smakkombinationer. Det är i och för sig ett trick som alla onödiga slaskprodukter verkar använda sig av. Ibland längtar jag faktiskt till att behöva anstränga mig lite. Att få möjligheten att njuta av något svårfångat.

Instant njutning x3

1. Jag gillar inte utvecklingen med semlor allt tidigare varje år. Semla är en produkt som jag bara vill ha en kort tid. Sedan frossa som en galning och därefter ut genom dörren och vänta ett år på nästa kick.

2. Inte mycket slår njutningen av svenska jordgubbar när de mörkröda och smakrika dyker upp i början av sommaren. Jag har inget behov av jordgubbar resten av året. Att vänta är en del av njutningen.

3. Saffranspannkaka. Funkar bäst på Gotland. Men året runt...

Mer läsning

Annons