Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Möten som gör mig gladare

Den är borta nu efter att ha kämpat så länge. Flugan som under hösten levt i min lägenhet. En livskrigare som inte insåg att sommaren var över.

Annons

Sista gången jag såg flugan satt den på köksbänken, helt stilla, trots att jag for runt med mina köksredskap. Flugan satt där och jag tänkte att nu är det väl ändå över. Jag ville säga: Du har kämpat väl men nu kan du gå vidare. Snart är vintern här och det finns ingenting där för dig. Jag förde mitt pekfinger mot livskrigaren för att vara säker. Då skakade den till med sina vingar och flaxade ostadigt iväg igen utan en tanke på att ge upp. Själv har jag gått sjuk i snart två veckor och det är förstås ingen som bryr sig om det eftersom alla andra också är sjuka. En antydan till lunchpolarna om saken och dom hånskrattar. Så jag lunkar hemåt och gömmer mig i hemmet. Tycker livet är trist eftersom jag inte orkar läsa men tvingar mig att skriva eftersom det ingår i jobbet. Får dåligt samvete för att det finns så många som har det värre så jag tänker på flugan och krigar på. Dagarna går och inget händer. Trist, trist, trist...

Så en dag sitter jag på ett fik och pratar med en person jag känner men inte pratat så djupt med tidigare. Får ta del av en makalös personlig historia och vi utbyter livserfarenheter. Dagen efter får jag ett sms. ”Jag har beställt en bok till dig som jag tycker du borde läsa”. Ljuset tränger in i tristessen och dagen efter öppnar sig flera portar där jag på förmiddagen sitter och diskuterar företagandets villkor och politik för att på eftermiddagen ge mig iväg till ett nytt möte där vi pratade om svårigheten med kommunikation och förvrängning av viktiga värdeord. Civilkurage och demokrati. Feminism, ledarskap och mycket mycket mer. För att på kvällen hamna i ett sammanhang med filmare, musik- och kulturpersonligheter där idéer, tankar och flams trängdes tillsammans.

Som frilansare har jag ett ensamt jobb. Det är lätt att fastna hemma med sina egna tankar och högar av måsteläsning och meningslöst twittrande. Min personlighet gör att jag har lätt för att bli sittande. Trots att jag vet att möten och samtal med människor som är intresserade av livet, samhället och kulturen är bland det roligaste jag vet. Nu är flugan död men jag är gladare. Känns inte rättvist. Men livet är långt ifrån rättvist.

Listan

1, Sveaparken vs Oskarsparken:

Under mina hundpromenader i Oskarsparken går andra hundägare omvägar för att slippa möta mig. I Sveaparken får hundar hälsa och ägare umgås. Vad säger det om parkerna?

2, Gåva:

Att ge bort en bok är bland det finaste man kan göra. Vissa menar att det är ju bara en bok. Men en bok man köper till en annan är inte bara en bok. Det är så mycket mer än så.

3, Rudbeckstunneln:

För övrigt kräver jag fortfarande att man ska sätta upp en fartkamera i Rudbeckstunneln. Det kommer jag göra även nästa vecka.

Mer läsning

Annons