Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Ursäkta Örebro - jag är förbannat trött på dig

Den amerikanska independetfilmen Smoke från 1995 kretsar kring en liten tobaksbutik i ett gathörn av Brooklyn i New York.

Annons

Varje dag vid exakt samma tid går huvudrollskaraktären Auggie Wren ut på trottoaren och tar ett fotografi i exakt samma vinkel varje gång. Sen sätter han in dom i ett album. I filmen ifrågasätter vännen Paul Benjamin meningen med att ta foton över samma vy om och om igen medan han bläddrar i albumet. Meningslöst. Auggie drar iväg i en fantastisk liten utläggning som kanske kan sammanfattas av hans ord i en filmtrailer jag hittade på youtube. ”People say you have to travel to see the world. Sometimes I think that if you stay at one place and keep your eyes open you gonna see about all that you can handle”

Lätt att säga om man bor i New York, tänkte jag. En värld i miniatyr.

Hur öppnade behöver ögonen bli för att se nått här i den rätt stora mellansvenska småstan? Jag har en egen variant av detta fotograferande. I min mobiltelefon har jag en app som heter Everyday. Varje dag klockan kvart över fyra plingar det i telefonen som en påminnelse att nu är det dags. Varje dag(minus några bortglömda tillfällen och lite trixande med tiden) sedan i mitten av augusti förra året har jag tagit ett foto just där och då i stunden. Fotografierna kan man även sätta ihop i ett litet blinkande bildspel.

Kanske har jag för mycket fritid. Kanske har jag dokumentära konstdrömmar. Kanske är det bara ett ytterligare ”waste of time.” Det är mycket foton vid fritidshuset, på hundpromenader, vid bokläsande och skrivande med datorn. Jag hänger på Rosalis, på Bishop Arms, AW på Clarion, i bilen och framför teven. En och annan fest sveper förbi. Ett par resor och lite jobb. Ja minsann.

Nästan varje dag under flera månader har jag nu gått stadens gator fram och tillbaka. In på restauranger och ut igen, in på kaféer och ut igen. I sol, regn, snö och hårda vindar. I vardagens hemstad. Nu känner jag att jag behöver ut och röra på mig. Se världen. Eller åtminstone Alingsås eller nått. Jag börjar bli rastlös. Kan det vara ljuset och värmen som väcker denna döda varelse efter den långa vandringen i mörkrets ödemarker. Jag vill kunna se det lilla hemma precis som Auggie men det går inte just nu. Du får förlåta mig Örebro. Men jag är förbannat trött på dig för närvarande.

Tre fotoappar

1, Dramatic B

Om man gillar svartvitt fotograferande. Mixtra och trixa för att få fram den sköna och mystiska dramatiken i bilderna.

2, Hipstamatic

Populär app som imiterar en gammaldags kamera. Man kan byta filmer, filter och objektiv. Jag använder den mest för bilder på ansikten och människor.

3, Lo-Mob

En plats att leka med färger, ramar, effekter och filmimitationer. Går även att överföra till Instagram för att mixa ännu mer. Vilket även gäller de andra apparna.

Mer läsning

Annons