Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkarutbildning i stan- i dag fattas beslutet

I dag beslutar Högskoleverket om Universitetet i Örebro anses tillräckligt kompetent för att få starta läkarutbildning. Men det är bara första steget och det finns argument både för och emot en ny utbildningsort.

Annons

Enligt Örebros landstingsdirektör Bo Anderson talar nu det mesta för att Örebro får examinera läkare, förutsatt att det i dag kommer ett positivt beslut från den bedömargrupp som utvalts av Högskoleverket.

– Grundargumentet är att säkerställa svensk läkarutbildning mot bakgrund av stora pensionsavgångar. Vi är redan fem år för sent ute, säger Bo Anderson.

För några år sedan skrev Socialstyrelsen och SKL, Sveriges kommuner och landsting, att det behövs 300 nya utbildningsplatser och regeringen har plussat på antalet platser vid de redan etablerade medicinska fakulteterna.

Men det räcker inte, enligt Bo Anderson.

– Vi täcker i bästa fall pensionsavgångarna och det duger inte. Titta bara på alla dyra stafettläkare, säger han.

Kritik mot staten

Bo Anderson riktar kritik mot staten som tillåter att större delen av tillskottet av nya läkare i Sverige kommer från utlandet. Antingen är det svenska studenter som trots toppbetyg tvingats utomlands för att läsa medicin eller också är det utländska läkare som av olika skäl sökt sig till Sverige.

– Det här menar jag är oetiskt, säger Bo Anderson som också ifrågasättet om utbildningarna i somliga länder håller den kvalitet som ställs av svenska myndigheter.

För första gången har nu också Läkarförbundet ställt sig bakom kravet på fler utbildningplatser i Sverige. Förbundets ordförande, Eva Nilsson Bågenholm, har inga principiella åsikter varför Örebro inte skulle få läkarutbildning.

– Det viktiga är att universitet har en fullvärdig medicinsk fakultet med både forskning och utbildning, säger hon.

Det som kan bli svårt är att få de redan knappa forskningsanslagen att räcka till ännu en medicinsk fakultet. Här finns enligt Nilsson Bågenholm en oro på de andra fakulteterna, som hon har respekt för. Och Örebro kan också få vissa inledande problem eftersom man inte har någon erfarenhet av en så lång och krävande utbildning.

– Men det har ju gått bra att starta på nya ställen förut i modern tid, säger Eva Nilsson Bågenholm och nämner Umeå och Linköping.

– Och det behövs utbildning på fler platser. Studentorganisationerna klagar på att de inte får den handledning de behöver på sina utbildningsorter.

Tidigare ansökningar

För tio år sedan inleddes arbetet med att bygga upp ett medicinskt vetenskapsområde vid Örebro universitet.

Första ansökan att få bedriva läkarutbildning lämnades in 2005 men avslogs av Högskoleverket, HSV, året därpå.

Bland invändningarna fanns att Örebro universitet hade för få biomedicinska resurser och inte tillräckligt utförliga kursplaner, Med andra ord, att steget mellan universitetets vision och verkligheten var för stort.Två år senare var det dags igen. I oktober 2007 lämnade universitetet in en ny ansökan till Högskoleverket.Även då avslog HSV ansökan med motiveringen att det inte fanns ett fullvärdigt biomedicinskt labb, att visionen var bristfälligt förankrad, en bristande pedagogisk kompetens och underskattad bedömning av läraråtgången.

I oktober 2009 lämnades för tredje gången in en ansökan. Rektor Jens Schollins kommenter:— Vi har åtgärdat det som Högskoleverket pekade på i sitt förra beslut och genom rekryteringar och långtgående samarbeten med de medicinska fakulteterna i Glasgow och Maastricht har vi höjt universitetets kompetensnivå ytterligare. Därför bedömer jag att vi med bred marginal uppfyller de krav som Högskoleverket ställer.I dag på förmiddagen kommer det nya beskedet.

Mer läsning

Annons