Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läsare: Hur ska man komma åt grooming?

I dag är sista rättegångsdagen mot 45-åringen som misstänks ha utnyttjat barn sexuellt på internet. För personalen på Olaus Petriskolan har händelsen i Kumla fört ljus över en ny form av utsatthet.

Annons

Det är tisdag och lunchtid när NA besöker Olaus Petriskolan i Örebro.

I uppehållsrummet sitter eleverna och pratar. Det sker IRL, in real life, eller i ”köttvärlden”, som är det senaste uttrycket. Ljudnivån är hög.

De smarta telefonerna finns i var och varann hand och de används flitigt. Genom telefonerna pågår det samtal, diskussioner, kränkningar och mobbning. Men det hörs inte.

Att hantera bråk som uppstått på internet hör till vardagen här på OP-skolan.

– Det vi jobbar mest med när det gäller internet är kränkningar som sker där, säger Per Åsell, kurator.

Tillsammans med Katarina Fardelin, biträdande rektor, arbetar Per målmedvetet för att öka kunskapen i skolan om vad som sker mellan ungdomarna på nätet. Eller, mellan ungdomarna och utomstående vuxna som etablerar kontakt i sexuellt syfte, så kallad grooming.

Hur har händelsen i Kumla påverkat er?– Den fick oss att börja tänka på vad grooming är. På vilket sätt sker det? Hur utbrett är det? Vi hade ju arbetat med kränkningar på nätet tidigare men det här var nytt, säger Fardelin.

Har ni funnit svar på era frågor?– Det är svårt även om det har kommit massor med ny information det senaste året, svarar Åsell.

Vilken roll har skolan i den här frågan?– Idealet är att alla barn ska känna att de har någon vuxen att prata med. Och där urskiljer vi inte grooming från annan utsatthet som mobbning, våldtäkt eller våld i hemmet, säger Per Åsell.

– Men vi vet inte riktigt vad vi ska lyssna efter, som vid andra missförhållanden där skolan känner igen signalerna, fyller Fardelin i.

Fardelin och Åsell tycker det är viktigt att ungdomarna vågar prata med vuxna, föräldrar eller skolpersonal, om de känner att en sexuell internetkontakt gått för långt; att våga bryta den utpressningsliknande situation som kan uppstå.

Åsell har sammanställt material till elevernas föräldrar om grooming och annan utsatthet på internet. Han tycker det är otroligt viktigt att både föräldrar och skolpersonal har kunskap om den ”nya utsattheten”.

– Precis som med annan utsatthet kan inte vi i skolan tänka att det där händer inte i våra klasser, säger han.

Eleverna Frida Byhlin, Sofia Elshani och Oskar Lindahl i klass 9C tycker det är bra att skolan pratar om grooming. Efter händelsen i Kumla har de märkt att vuxna pratar mer om det.

– Efter Kumla började alla prata om det. Men då var det ju för sent, säger Frida.

Kände ni till att detta förekom innan det som hände i Kumla?

– Ja det är klart! säger Sofia.

Men de kan inte svara på hur de visste, de bara visste.

Enligt Ungdomsstyrelsens Ungdomsenkät 2012 har var fjärde ungdom i åldern 16 till 25 mot sin vilja fått en fråga om eller en uppmaning att prata sex, skicka bilder eller göra något framför webbkameran. För tjejer var den siffran 44,3 procent, det vill säga nästan varannan.

Den som poserat en gång kan lätt hamna i en ond cirkel av utpressning från gärningsmannens sida.

– Det kan vara ”om du inte gör detta så skickar jag gamla filmer till din mamma”, förklarar Jörgen Lindeberg på Rikskriminalpolisen.

Lindeberg framhäver, likt Fardelin och Åsell på OP-skolan, vikten av att barn och unga känner att de kan prata med vuxna om detta och bryta den onda cirkeln. För polisen är det också viktigt att dessa kontakter anmäls. Rikskriminalpolisen kartlägger misstänkta "groomare" men utan anmälningar kan dessa personer inte ställas inför rätta.

– Det är ett polisiärt problem att de unga inte vågar berätta. Utan brottsoffer finns inget brott, förklarar Lindeberg.

Sedan 2005 är det ett lagbrott att uppmuntra barn under femton att posera sexuellt. Att ta kontakt med barn, under femton, i sexuellt syfte är sedan 2009 även det ett lagbrott.

En fjärdedel har kontaktas på nätet i sexuella syften. En ny studie gjord av forskare från Örebro, Göteborg och Trollhättan visar att sju procent av ungdomarna har haft sex över webbkamera.

Resultatet av studien, där 650 ungdomar på högstadiet och gymnasiet ingick, är inte helt klar ännu men forskarna har släppt en liten del av studien.

En av frågorna i enkäten var om ungdomarna använt webbkameran för att ha ett sexuellt möte. Sju procent svarade ja.

– Det här är ett preliminärt svar men det verkar röra sig om en liten grupp, säger Therése Skoog, lektor vid Örebro univeristet som lett arbetet med studien.

Ungdomarna som har använt kameran i ett sexuellt sammanhang tycks överlag dela med sig av personlig information och vara mer öppna på internet än andra.

De som svarade ja fick även frågan hur de kände sig efteråt. Resultatet visar att de mer positiva känslorna stämde in mer än de negativa.

Enligt Skoog är utfallet inte överaskande utan stämmer överens med liknande internationell forskning.

Resultatet säger inget om sexet var frivilligt eller inte. Skoog och hennes kollegor har fått mer forskningpengar för att gå vidare med frågeställningar om de bakomvarande faktorerna.

Per Åsell, OP-skolans kurator, tycker i sammanhanget att det är viktigt att inte vara dömande mot ungas nätrelationer.

– Det kan vara kärlek och det kan leda till sex över internet. Men det gäller att vara säker på att det är rätt person på andra sidan.

Ungdomsstyrelsen har under flera år arbetat för att hjälpa skolor i det förebyggande arbetet mot grooming och sexuellt utnyttjande av barn på internet. 2010 kom den första av hittills fyra upplagor av metodmaterialet "Ses offline?", som bland annat fungerar som ett diskussionsunderlag riktat till ungdomar på högre grundskola och gymnasium.

– Jag tror att många är rädda för att prata om internet med unga, säger Johnny Lindqvist, en av författarna till ”Ses offline?”.

Ungdomarna är experter på de nätforum de vistas i så därför var det en medveten strategi att tona ner den vuxnas roll som undervisare när ämnet diskuteras i skolan.

För Lindqvist är det viktigaste med materialet att ungdomar tänker till kring vilken bild de skapar och sprider av sig själva på nätet.

– Att ställa sig frågorna: Vad vill jag uppnå med att lägga ut den här bilden? Vilken respons vill jag få?

Har det funnits behov av ett sådant här material?– Ett helt otroligt stort behov. Jag trodde aldrig att det skulle bli så eftertraktat. Sex och internet är två svåra ämnen, säger Lindqvist.

Han tror att det bland vuxna finns en stor okunskap om hur de ska reagera på det som sker på nätet. Framför allt hur och om tveksamma kontakter eller kommenterar kan hanteras juridiskt.

Lindqvist tycker också att vuxna bör flytta fokus från ”vad som delas” till ”vem det delas med”.

Den 10 oktober var Lindqvist i Örebro och föreläste om materialet. I publiken satt då Per Åsell och Katarina Fardelin från OP-skolan.

I vilken ålder ska barnen/ungdomarna vara när ni börjar prata om detta?Åsell och Fardelin tittar på varandra, och tar ett varsitt djupt andetag. Frågan är svår och långt innan NA ställde den har de funderat på svaret.

– Vi har pratat om att ta upp frågan om hur man presenterar sig på internet från årskurs fyra, fem, säger Åsell.

Hur ska man komma åt grooming? Hör av dig med dina synpunkter och tankar till [email protected]

Här får du veta mer

Till dig som är ung

Polisens film för dig som är ung

Ungdomsmottagningen på internet Till dig som är vuxen Polisens film för dig som är vuxen

Information om grooming

Lagar och regler

Till dig som vill läsa mer från Ungdomsstyrelsen

Utsatt

Se mig

Ses offline

Mer läsning

Annons