Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Litet hål istället för stort

Hjärtkirurger och kardiologer på USÖ har opererat med den nya metoden i över ett år nu. Den äldsta patienten som hitintills opererats är 87 år gammal.

Annons

– Men åldern spelar en underordnad roll. Avgörande är om patienten kan klara operationen och hur stor nytta patienten kan ha av den efteråt, säger Olof Lundblad, verksamhetschef på thoraxkliniken.

Ihopvecklad klaff

Så här långt har metoden bara använts för patienter som är för sjuka för att klara öppen hjärtkirurgi. Statistiken visar att utan operation skulle patienterna med den här typen av hjärtfel bara ha mellan ett och två år kvar att leva.

Metoden används för att ersätta aortaklaffar som kalkat igen, aortastenos. Den nya klaffen förs in ihopvecklad.

Kalvhjärta

Operationen sker förenklat i två steg.

Först trycks kalken i den gamla klaffen ut åt sidorna med hjälp av en liten, avlång ballong.

Sedan sätts den nya klaffen på plats. Den har tillverkats från ett kalvhjärta.

– Det låter ganska otroligt men det har visat sig fungera bra, säger Olof Lundblad.

20 patienter här opererats hitintills. Och endast en patient har avlidit.

– Det finns en liten förhöjd risk för stroke. När man går in via kroppspulsådern kan man komma åt kärlväggen. Då kan kalk lossna, följa med upp till hjärnan och orsaka stroke, förklarar Olof Lundblad strokerisken.

Snabbare återhämtning

Än så länge är öppen hjärtkirurgi den metod som är mest beprövad. Metoden att föra in klaffen via ett litet hål i ljumsken eller bröstkorgen är bara aktuell då patienten inte bedöms kunna klara den vanliga metoden när bröstkorgen sågas upp.

Om den nya metoden visar sig vara pålitlig kan den i framtiden bli mer och mer använd – eftersom patienter ofta återhämtar sig snabbare utan stora ärr som ska läka.

Operationen sker i ett samarbete mellan kardiologer och hjärtkirurger. Så här långt har fyra USÖ-läkare lärt sig metoden.

Mer läsning

Annons