Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lunch för 20 kronor - dåingår jobb som rastvakt

I matsalen på Lillåns skola serverades det köttfärslimpa, kokt potatis och gräddsås. Ljudnivån är hög men knappast värre än på en vanlig arbetsplats. Mats Zetterlund är kock och blickar ut över hundratals elever som äter hans mat.

Annons

– Vi har inga problem med stökiga elever. De sköter sig bra och gillar maten här, säger han och nickar mot ett par elever som precis tagit mer köttfärslimpa.

Några hundra meter bort sitter lärarna och äter i lärarrummet. Maten är hemlagad och medtagen i låda, vilket är nytt för Edvin Thörnblom, Magnus Öberg och Magnus Larsson.

Sen terminstarten har Örebro kommun beslutat att avgiftsbelägga de så kallade pedagogiska luncherna. Något som var gratis tidigare kostar nu 20 kronor per lunch men då ingår också att hålla koll på eleverna.

Ett bra pris kan tyckas men enligt SO-läraren Magnus Larsson är det principen som gör att han numera tar med sig egen mat och därmed inte sitter med sina elever under lunchrasten.

– Ja för mig är det en principfråga. Jag tänker inte betala för att jobba, säger Magnus och får medhåll av sin kollega Magnus Öberg.

De flesta av lärarna har valt att ta med sig egen matlåda och därmed har de vuxna delvis försvunnit från matsalen. Lösningen har blivit att personalen under sitt pass som rastvakter även kollar av ordningen i matsalen.

Att vara en förebild som vuxen och att kunna ha ett samtal med eleven på ett sätt som är omöjligt i ett klassrum, är två av sakerna som blivit sämre.

– Sen finns det elever som kanske inte har så många kompisar och som man tidigare kunde sitta och äta med ås att de inte skulle bli ensamma. Nu gör vi inte det längre och det är synd, menar Magnus Öberg.

Hoppar de eleverna över maten?

– Det vet jag inte, vi är ju inte där längre.

Edvin Thörnblom nämner också lärarnas uppfostran av elever som viktig. I dag när föräldrar arbetar allt mer och skolan fyller en viktig roll för uppfostran är det olyckligt att lärarna har tappat den sociala kontakten som lunchrasten tidigare innebar.

– Tidigare kunde vi föregå med gott exempel och lära eleverna sociala koder, så är det inte nu.

Besparingen för de indragna pedagogiska luncherna uppgår enligt tidigare beräkningar till cirka 3,8 miljoner. Lennart Bondeson är ordförande i Barn- och utbildningsnämnden och var med och tog beslutet om att avgiftsbelägga.

- Man ska ha klart för sig att det var en annan situation då när vi tog beslutet för 1,5 år sen. Vi var mitt uppe i finanskrisen och var tvungna att spara.

Men 3,8 miljoner låter som en liten summa att spara?

- Att ta bort de pedagogiska luncherna stod sist i besparingslistan men vi kände att vi tvungna att göra det. Annars hade cirka tio lärare fått gå. Det är klart att det inte är roligt men så var läget då. Jag tycker att det har lyckats ganska väl.

I valrörelsen flaggade såväl Kristdemokraterna som Folkpartiet för återinförde av de pedagogiska luncherna nu när det ekonomiska läget är bättre. Men att lova att det blir så, kan inte Bondeson.

- Är det så att ekonomin tillåter måste man vara beredd att omprioritera. Mer kan jag inte säga nu.

Mer läsning

Annons