Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Mamma har mardrömmaratt rånarna ska döda henne"

På Universitetssjukhuset i Örebro har en 88-årig kvinna ångest över hur hon knuffas omkull och får ett sängöverkast slängt över ansiktet och tror hon ska dö.

Annons

– Mamma drabbas gång på gång av mardrömmar om hur de som trängde sig in i huset ska döda henne. Det som hänt är förfärligt och hon kommer aldrig mera att kunna flytta tillbaka till sitt hem. Allt är raserat för henne.

Det är Marita som berättar, en av döttrarna till kvinnan som grovt och brutalt rånades i sitt hus på Porla gränd i Adolfsberg i Örebro, i fredags.

– Pappa dog i början av september och begravdes förra torsdagen. Dagen efter hände det här hemska. Samma morgon pratade jag med mamma i telefon och hon hade till slut bestämt sig för att bo kvar i huset där hon trivdes och kände sig hemma, med grannar och allt. Några timmar senare var hela hennes tillvaro kaos.

Trängde sig inMännen började med att bulta hårt på ytterdörren, när ingen öppnade krossade de rutan i altandörren och trängde sig in. Då de upptäckte kvinnan slängdes hon omkull och blev indragen i sovrummet. Där fick hon ett sängöverkast slängt över sig. Hon hörde dem söka efter saker att stjäla och vågade inte röra sig. Vad som stals har polisen av utredningsskäl inte gått ut med.

– Var och en kan förstå vilken skräckupplevelse det var. När de till slut lämnade huset tog hon sig till en granne som larmade polisen. Några minuter efter rånet drabbades hon av hjärtinfarkt. Hon har aldrig tidigare haft hjärtproblem men det här blev för mycket för henne.

Letar boendeNu letar anhöriga ett kommunalt trygghets-boende.

– Mamma kan inte flytta hem. Det är otänkbart både för oss och henne.

Marita och hennes syster Anette fick reda på det hemska av en granne som ringde och berättade.

– Allt blev kaos. Hur är folk funtade som kan göra så mot en gammal människa, det är rena gangsterfasoner. Gång på gång frågar vi oss varför de gick in i mammas hus, säger Marita.

Svårt att förstå hur det kunde inträffaMarita berättar om hur tungt det varit senaste tiden.

– Pappa dog i cancer och tillbringade sin sista tid på Vitsippan, ett boende för cancersjuka. Vi turades om att vaka och hans stora oro var hur allt skulle bli för vår mamma och hans hustru när han gått bort. Så händer det här, dagen efter begravningen.

Marita säger att ingen i omgivningen kan förstå hur det kunde inträffa.

– I ett lugnt område i en gränd där många är äldre. Det har satt skräck i så många som tidigare känt sig trygga i sitt boende.

Anette och Marita tillbringar mycket tid på sjukhuset.

– Vi försöker prata och trösta så gott det går. Mamma är en person som alltid sett framåt, aldrig bakåt. Hon är en tapper människa men det här vet jag inte hur hon ska bearbeta och komma över.

Mer läsning

Annons