Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu ska en förskoleklass vara den andra lik

Förskoleklassen är en bro till den vanliga skolan, som har sett lite olika ut. Nu ska den bli lika för alla. Skolverket går ut med instruktioner.

Annons
Förskoleklassen på Tegnérskolan lär sig de första grunderna i matematik utomhus. Här Torun Dietmann, Evelin Damar, Lanna Askari och Sarah Barry.

Eleverna i Tegnérskolans förskoleklass har utomhusmatte. De är indelade i grupper. Ett gäng tar på sig västar med siffror. Barnen rusar runt och ska sedan hastigt ställa sig i en tallinje. En uppgift som de tar sig an med stor iver.

– Vi utgår från målen i trean. Vi siktar mot dem, fast vi lägger grunden. Det är mer före och med kroppen, och nästan bara praktiskt, säger Marie A Dahlberg, förskollärare.

Förskoleklassens syfte och uppdrag har tolkats olika. Många lärare har efterlyst tydligare instruktioner om vad som gäller. Därför går Skolverket ut med ett stödmaterial för detta.

– Jag tror att det är bra att få ett stödmaterial, att ha lite att gå efter och känna att man göra lite lika och att det är likvärdigt var man än är, säger Marie A Dahlberg och fortsätter:

– Sedan känns det bra att vilken skolan man än har gått på har man fått i princip samma grund. Barnen ska ändå nå sina mål. Sedan är det ändå skillnader i utveckling och nivå, men barnen har ändå jobbat lite med siffror och antal, lite häften och dubbelt.

Katarina Hane Saltin är förskollärare på Tegnérskolan och ledamot i Lärarförbundets styrelse i Örebro.

– Det är viktigt att få in den här biten med förskolan, annars är det ingen mening med att vi skulle vara bron, som det är sagt. Det får inte vara för skolifierat. Vi är ju en bro mellan förskola och skola, och det står i läroplanen att man ska använda leken väldigt mycket till att lära, förklarar hon.

En sak som hon och Lärarförbundet trycker extra hårt på är att det måste ges tid till förberedelse och efterarbete, om förskoleklassens verksamhet ska bli bra.

– Jag tror det som framför allt gör att det är olika är att vi har så olika planeringstid. Lärarförbundet jobbar jättemycket med att man ska få möjlighet att kunna utveckla verksamheten och då behövs den här tiden både till förarbete och efterarbete, säger hon.

Margareta Borg, skolchef för förskola och skola i Örebro kommun, berättar att några enheter har förändrat sin verksamhet, på Vivallaskolan, och anställt lärare i stället för förskollärare.

– Det är ett sätt att förtydliga förskoleklassuppdraget, kan jag tycka, säger hon.

Är det mer fokus på kunskapskravet?

– Jag tror att de flesta har den inriktningen nu. Vi har ett mål i Örebro kommun att alla årskurs ett-elever ska kunna läsa, det har både förskola och förskoleklassverksamheten fokuserat på mer de senaste åren. Jag tycker att de har blivit förtydligat de senaste åren, säger Margareta Borg.

Läs också:

”Läroplanen tillämpas på väldigt många sätt”

Mer läsning

Annons