Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya regler för betalkortska ge säkrare krogköp

Ett nytt betalsystem med kort äventyrar dricksen för krogpersonalen. – Dessutom kommer alla transaktioner bli mycket krångligare och mer tidsödande, säger Helen Widlund på restaurangen O’Learys i Örebro.

Annons
Minskad dricks? Emma Grahn Wallin och Helen Widlund på O’Learys befarar att dricksen kan minska när krogen inför nya kortterminaler i vår.

Kroggäster som har pin-kod och chip på sitt kort kommer själva att få knappa in alla uppgifter i en terminal vid disken. Inklusive dricksen. Fördelen är att gästen slipper lämna i från sig kortet. Nackdelen att personalen troligen kommer att mista en hel del dricks. Och att det kommer att ta tid och bli krångligare vid bardisken.

– Med det nya systemet ska gästen knappa in dricksen direkt i terminalen genom att själv välja belopp. Troligen kommer de då bara att trycka okej utan att tänka på att knappa in dricksen, säger Helen Widlund.

Tidigare var det så att gästen la på dricksen när de skrev under slippen. Krogen kunde hålla öppet för detta innan de gjorde en sluttransaktion.

– Det känns konstigt för oss att fråga gästen om de vill ge dricks. Så det blir nog att vi inte gör det alls, säger Helen Widlund.

Emma Grahn Wallin är bartender på samma restaurang och håller med sin kollega.

– Ett annat problem är att det kommer att ta tid när gästen ska knappa in sin kod. Vissa kvällar har vi fullt med folk i dubbla rader runt bardisken och då måste det gå snabbt och smidigt. Det nya systemet kommer garanterat att ta tid, säger hon.

Clemens Wantschura är utredare på branschorganisationen Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR. Han tror också att dricksen kommer att minska men är mycket orolig över utvecklingen i stort.

– Det är inte bara i krogsvängen som de nya kortläsarna införs, de kommer överallt. De skulle införts till årsskiftet men har försenats för att tekniken inte hängt med. Men problemen är extra stora i barmiljö och vid arena-evenemang, säger han.

Varför?

– Det är ofta stökigt med mycket folk, det förväntas att personalen ska vara snabb med serveringen, vem som helst kan stå och se över axeln vilken kod som grannen knappar in. Förut har man kunnat hantera många gäster samtidigt men nu är det en i taget. Varje terminal måste dessutom vara ansluten till en egen kassa vilket är en kostnad på runt 60 000 kronor per terminal, fortsätter Clemens Wantschura.

– Ta ett evenemang i din egen stad, på Behrn arena där det ska säljas korv i pausen, alltså hög omsättning på kort tid. Vid sådana tillfällen blir det katastrof. Eller på en lunchrestaurang som måste hantera hungriga gäster snabbt, säger Clemens Wantschura.

– För att snabba på hanteringen har flera krogar som redan är i gång installerat bankomater i restaurangen och infört en kassa för kontanthantering och en för kort. Tvärtemot vad man egentligen vill, säger han.

Bakom de nya betalterminalerna står kommersiella jättarna Mastercard och Visa tillsammans med bankerna. Clemens Wantschura tycker att det i praktiken råder oligopol, när de har så mycket makt. Ingen vet egentligen hur mycket pengar de tjänar på varje transaktion.

– Vi jobbar stenhårt tillsammans med Svensk handel för att övertyga bankerna att ta fram andra lösningar. Vi vill även att regeringen ser över detta. Vad som saknas är en tillsynsmyndighet när det gäller betalningssystemen. Det handlar om gigantiska belopp, mer än 70 procent av alla köp görs på kort i dag. Men vad är det vi betalar för, undrar Clemens Wantschura.

Har ni fått någon respons?

– Till viss del. Men vi vill gärna ha debatt i frågan.

Mer läsning

Annons