Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Om vi vinner Körslaget bordepengarna gå till kvinnojouren"

I dag är hon en hyllad artist, men livet har inte alltid varit enkelt för sångerskan Jasmine Kara. Under tonåren misshandlades hon och försökte begå självmord.

Annons

I somras släppte Jasmine Kara, 22, sitt retrodoftande debutalbum ”Blues aint nothing but a good woman gone bad”. Kort därefter gav hon också ut självbiografin ”Hälsa henne att hon ska dö”, en berättelse milsvida från det artistliv hon nu lever, där hon beskriver en uppväxt och tonårstid präglad av misshandel och utsatthet.

Som trettonåring svalde hon alla tabletter hon kunde hitta hemma och skulle enligt henne själv inte vara i livet i dag om inte hennes mamma hittat henne och ingripit. När hon nu kommer till hemstaden Örebro för att föreläsa för skolungdomar är det med en hel livshistoria i bagaget. Det senaste året har vi kunnat läsa om hur Jasmine efter studenten från Risbergska skolan begav sig till New York, ihärdigt jagandes skivkontrakt och hur hon nu lever sin dröm.

Hon är artist med ett andra album på gång och till våren ska hon även leda en kör i Körslaget. Föreläsningarna i Örebro, som är fullbokade, blir hennes första och det är inte utan att hon är nervös.

–Jag vet ju hur gymnasieelever kan vara, jag var ju inte direkt den som satt tyst, säger hon med ett skratt.

Jasmine kommer att berätta om sin bakgrund och målet är att peppa ungdomarna till att följa sina drömmar.

–Föreläsningen handlar om att våga. Våga ta hjälp, våga utmana sig själv och våga bryta mönster, säger hon.

Jasmine Kara vet en hel del om att både våga och att bryta upp. På högstadiet föll hon för drömkillen, den stora kärleken. Det dröjde ett halvår innan helvetet började. Pojkvännen började kalla henne för ”äcklig”, ”ful” och ”jävla hora”. Snart kom slagen.

Jasmine Kara var inte 14 år fyllda innan hon trodde att hon aldrig skulle klara sig utan den kille som utsatte henne för psykisk och fysisk misshandel. Lika sorgligt som det är vanligt tog Jasmine på sig ansvaret över pojkvännens beteende, trodde att han skulle förändra sig, att det var henne som det var fel på. Snart började hon skära sig och blev allt mer självdestruktiv. Hon sökte hjälp vid barn- och ungdomspsykiatrin, utan att något hände. Ett halvår senare inträffade självmordsförsöket.

Tio år har gått sedan dess. Nu ser Jasmine tillbaka på en tid som kunnat bli så annorlunda, om någon tagit varningssignalerna på allvar, om skolan, sjukvården och vuxenvärlden reagerat.

–Egentligen är det vuxna jag borde föreläsa för. Jag hade behövt bli tagen på allvar när jag sökte hjälp. Jag hoppas att lärare kommer, för jag har en del att säga till dem också.

Självbiografin handlar om pojkvännens misshandel och den efterföljande självdestruktiviteten. Under föreläsningen kommer hon att berätta hur hon tog sig ur sin depression och vikten av att vara självständig.

–Det viktigaste är att inte lägga sitt liv i någon annans händer och att man känner sig säker i sig själv. Jag hoppas kunna inspirera unga att tro på sig själva och tänka ”har hon gjort det kan jag också”.

Receptet för att ta sig ur något dåligt och att bygga upp ett bättre självförtroende är enligt Jasmine att hitta något som man brinner för.

–För mig var nyckeln när en vårdare gav mig en gitarr, musiken inspirerade mig. Att få ett självförtroende går inte över en dag, men det är lättare om man har något att bygga på.

I din självbiografi är du väldigt öppen och självutlämnande, kommer du att vara det på föreläsningen också?

–Det beror på vad jag hinner med. Ställer de frågor så kommer jag att svara.

Hoppas du kunna förändra attityder med din berättelse?

–Jag hoppas kunna vara en ögonöppnare. Sånt här kan hända runtomkring utan att folk förstår hur det påverkar den som drabbas.

Framför allt vill Jasmine uppmärksamma att även unga tjejer kan bli misshandlade av sina pojkvänner.

– Det här är inget unikt, det händer överallt. Jag har fått så mycket respons efter boken, både från tjejer som varit med om liknande saker som berättat sina historier och från andra som blivit peppade av min bok.

Samtidigt som hon vill ge råd och hjälpa, vet hon hur svårt det är att nå fram till dem som är mitt uppe i ett destruktivt och våldsamt förhållande.

– Det värsta är att man är så blind och inte tar in vad andra säger.

När Jasmine mådde som sämst och fortfarande var tillsammans med pojkvännen som misshandlade henne, tror hon ändå att det kanske kunnat hjälpa om det funnits information från exempelvis Tjejjouren i skolan.

– Jag vet ju inte, men ju mer hjälp som finns tillgänglig, desto bättre.

Om Jasmine vinner körslaget har hon tidigare sagt till NA att pengarna borde gå till Kvinnohuset i Örebro.

– Det känns viktigt med tanke på allt som hänt i Örebro den senaste tiden.

Mer läsning

Annons