Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Örebro kommun får skarp kritik för särskoleplacering av barn

Flera barn i Örebro kan helt felaktigt ha placerats i särskola.
Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen för ”allvarliga brister” i utredningarna.

Annons

Skolinspektionen har granskat ett antal utredningar om särskoleplacering av 16 barn i Örebro. Eleverna är i åldern 10-13 år och går i den obligatoriska särskolan på Vivallaskolan.

Enligt granskningen har de flesta utredningarna så allvarliga brister att det inte går att ta ställning om eleverna bör gå i särskola eller vanlig skola.

– Örebro kommun har i många och väsentliga delar äventyrat barnens rättssäkerhet och rätt till utbildning och stöd. Det är mycket anmärkningsvärt att kommunen ignorerat både Skolverkets allmänna råd och sina egna rutiner om hur placering i särskolan bör handläggas, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, i ett pressmeddelande.

Skolinspektionen kräver att kommunen nu går igenom samtliga beslut om elever som går i kommunens särskolor.

Senast den 9 juli 2010 ska Örebro kommun redovisa vad som gjorts för att rätta till de brister som Skolinspektionen pekat på.

– Beslut att placera ett barn i särskolan har många och långtgående konsekvenser för barnet. Det är därför oerhört viktigt att utredningar och beslut står på rättssäker grund och utgår från behoven hos varje enskilt barn. Som tillsynsmyndighet måste vi nu försäkra oss om att bristerna i Örebro inte är allmänt förekommande i fler kommuner, säger Ann-Marie Begler.

Många brister

Här är en del av kritiken som riktas mot Örebro kommun:

1. Sex ärenden saknar helt en medicinsk utredning som syftar till att så långt det är möjligt klargöra om det finns medicinska orsaker till barnets svårigheter och vad dessa kan innebära för barnets utveckling.

2. I något fall pekar den medicinska utredningen i en helt annan riktning än den psykologiska utredningen. Trots det placerades eleven i särskolan.

3. Inte i något ärende har kommunen gått vidare med kompletterande utredning trots att det i flera fall framkommer motstridigheter i utredningen och tveksamheter om eleven ifråga ska tillhöra särskolans personkrets eller inte.

4. De pedagogiska utredningarna är av varierande kvalitet.

5. De allra flesta handlingar i elevärendena saknar ankomststämplar och diarenummer.

6. Giltigheten av besluten kan ifrågasättas, eftersom delegationsordningar i vissa fall saknas.

7. Enligt kommunens rutiner ska mottagningsprocessen ske i nära samverkan mellan vårdnadshavarna, elevens skola och samordnaren. I övervägande delen av ärendena finns det inte någon möjlighet att följa ärendets gång och det finns inget i ärendena som på något sätt bekräftar att vårdnadshavarna fått del av utredningar eller andra tillkommande uppgifter.

8. I flera ärenden har anhållan från vårdnadshavarna undertecknats innan de har tagit del av alla nödvändig information, vilket är allvarligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Källa: Skolinspektionen

Mer läsning

Annons