Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Örebropolitiker: Hur ska nyanlända tas emot?

Artikel 160 av 300
Val 2014
Visa alla artiklar

Det kan ta år innan en ung person som flyr når ett land att söka skydd i. Hassan Nazare är en av flera som till slut har landat i Örebro.

Annons
Nytt land. Hassan Nazare kom till sverige som ensamkommande flyktning från Afganistan, har fått                            uppehållstillstånd och jobbar nu inom vården.

Hur ska nyanlända tas emot? Partierna svarar. Klicka på bildalbumet  till höger!

Han vill inte prata om varför han lämnade Afghanistan, det är för känsligt, men Hassan Nazare var 16 år när gav sig iväg. Med hjälp av smugglare gick färden via Iran till Turkiet och sedan med båt till Grekland.

– Jag bodde sex månader i Grekland. Det är svårt att komma vidare över havet till Italien, säger han.

Målet var Norge eller Sverige. Det blev Sverige efter många strapatser med nya smugglare genom Europa. Han landade slutligen på Örebro kommuns boende Pionjären för ensamkommande barn för fyra år sedan.

– Det var bra att bo där. Man lär sig mycket i skolan och allting, säger Hassan Nazare.

Barn under 18 år som flyr sina hemländer utan att ha en vårdnadshavare tar Örebro kommun emot på enheten för ensamkommande barn. Det är en verksamhet i tre delar med runt 60 barn och ungdomar.

Först kommer barnen och ungdomarna till ankomstboendet Nova. Sedan till boendet Pionjären, och de cirka 80 procent som får permanent uppehållstillstånd hamnar därpå i utslussningsverksamheten.

– Det är en kommunal verksamhet som drivs med statliga medel, säger Anna Jakobsson, enhetschef.

Ungdomarna har en lång resa bakom sig. En flykt kan pågå i allt från några månader till några år.

– När ungdomarna kommer hit behöver de omsorg och trygghet. Att få veta att här får jag lov att vara. Vi kommer inte jaga ut dig, slå dig eller utnyttja dig. Det kan ta lite olika lång tid innan man vågar lita på det, säger Lena Brydolf, föreståndare på Pionjären.

Med tanke på vad många har varit med om tycker Anna Jakobsson att ungdomarna mår relativt bra.

– Det är ändå få som är riktigt trasiga. Många kommer ganska snabbt in i en struktur, men då jobbar man aktivt med det på boendet, säger hon.

– Det dåliga måendet visar sig inte i början, utan efter ett tag när man får uppehållstillstånd. Då kan svårigheter börja, konstaterar Isat Berisha, biträdande föreståndare på Pionjären.

Vad är er uppgift?

– Det handlar om att skapa en bra etablering så att de här ungdomarna får en chans att lyckas i Sverige, säger Anna Jakobsson.

Det tog ett år för Hassan Nazare att få permanent uppehållstillstånd. Han har numera lämnat kommunens verksamhet eftersom han nyligen fyllt 21 år.

Det händer saker hela tiden i hans liv. Han jobbar i hemvården, har tagit taxikort och förra året gifte han sig.

– Livet i Sverige är jättebra faktiskt. Om fem år har jag mitt eget företag, kanske taxiägare. Vi får se, säger han.

Lennart Bondeson (KD): – Ett bra bemötande och de grundläggande behoven tillgodosedda så snart som möjligt, t ex boende, introduktion och utbildning. En viktig del i detta är att mer kunna nyttja landsmännen i introduktionen. De vet utifrån egna erfarenheter vilka svårigheter man möter. Att alla nyanlända ska tilldelas en kontaktperson som man kan vända sig till. Föräldrar och barn skall kunna välja rätt skola genom Perrongen.
Sara Richert (MP): – Invandring är en tillgång. Vi ska snabbt knyta kontakt med nyanlända örebroare. Alla ska få språkundervisning och praktikplatser för att tidigt få kontakt med arbetsmarknaden. Föreningslivet är viktigt för bygga broar mellan människor. Kommunen bör ta initiativ till samarbeten med ideella föreningar. Andelen anställda med utländsk bakgrund i kommunen ska öka genom exempelvis arbetsdelning och icke-diskriminerande personalpolitik.
Jonas Millard (SD): – Genom assimilering. De som kommer hit ska ta seden dit de kommer precis som det var i Sverige tidigare, precis som i de flesta av världens länder. Vi står för en öppen svenskhet där invandrare ska kunna bli en del av det svenska samhället. Det är viktigt att det finns en strävan att ta till sig svenska värderingar och bli en del av samhället. Örebro har tagit emot alldeles för många på kort tid vilket lett till utanförskap och ett splittrat samhälle.
Jessica Carlqvist (V): – Att människor snabbt får svenskundervisning, kommer ut i praktik och jobb är viktigast. Det ska vara lätt att validera tidigare utbildningar och erfarenheter. Bostäder måste finnas, och gärna på olika håll i kommunen. Vi satsar på SFI, komvux och andra yrkesutbildningar. I Örebro måste vårdnadsbidraget avskaffas då det gör att utlandsfödda kvinnor stannar hemma med barnen i stället för att komma ut i samhället och barnen i förskolan.
Anders Åhrlin (M): – Ingen integrationsåtgärd är lika effektiv som ett jobb. Det är på jobbet vi har arbetskamrater, ett sammanhang och det är med ett arbete resan mot att uppfylla sina livsdrömmar börjar.
Karolina Wallström (FP): – FP vill flytta SFI till komvux. Det ger en individuell och bred undervisning till alla. De som kommer hit har väldig olika kunskaper och introduktion och utbildning skräddarsys mer. Komvux har bättre förutsättningar för detta. Svenskstudierna måste bli bättre, det är nyckeln in i samhället och till arbete. FP vill stärka Perrongens arbete och fortsätta med introduktionsskolor i områden med mångfald och inte enbart stor majoritet av nyanlända.
Rasmus Persson (C): – Sluta se människor som offer och åtgärda de systemfel som finns i dag. Nyckeln till integration ligger i utbildning och jobb. Vi vill ge alla rätt till grundskolestudier samtidigt som man får försörjningsstöd och sen yrkesutbildningar där språket för ditt kommande yrke står i fokus. Gör det enklare att starta företag för människor som vill det.
Alla artiklar i
Val 2014