Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Örebrostudie ifrågasätter hjärtbehandling

Chansen att överleva en akut hjärtinfarkt förbättras inte av att suga ut blodproppen som orsakat infarkten. Det konstateras i en svensk studie med Örebroprofessorn Ole Fröbert som huvudförfattare.

Annons

– Våra resultat ifrågasätter nyttan av utsugning av blodproppar som rutin, säger Ole Fröbert.

Han tror att studien kommer att få en omedelbar påverkan på internationella riktlinjer om hur hjärtinfarkt ska behandlas. I dag säger riktlinjerna att man vid en hjärtinfarkt först ska suga ut blodproppen och sedan vidga det avstängda blodkärlet med hjälp av ballongbehandling.

– Nu kommer utsugning av blodproppar att göras i mindre utsträckning, säger Ole Fröbert.

Han befinner sig just nu på den Europeiska hjärtläkarkonferensen i Amsterdam och har där presnterat studien.

Studien omfattar 7 200 patienter på svenska sjukhus. Hälften av dem fick endast ballongbehandling och övriga behandlades först med utsugning av blodpropp och sedan ballongvidgning.

Det visade sig att behandlingsresultaten inte skiljer sig mellan grupperna. Dödligheten 30 dagar efter operation låg på samma nivå. Det var inte heller någon skillnad mellan grupperna när det gäller risken för ny hjärtinfarkt, stroke eller komplikation.

Inte heller patienter i högriskgrupper – rökare, diabetespatienter eller patienter med stora blodproppar hade nytta av att blodproppen först sögs ut.

Viss forskning har visat att utsugning av proppar dessutom kan ge komplikationer, men studien tillbakavisar även det.

– Det finns ingen risk att göra det, men man har alltså inte heller någon nytta av det, utom kanske i vissa fall, säger Ole Fröbert.

Tack vare studien kommer nu behandling av hjärtinfarkt att blir billigare. Med ett moment mindre vid operationen kommer kostnaden att minska med ungefär 2 000 kronor, enligt Fröbert.

Det är, enligt Ole Fröbert, inte bara studiens resultat som är intressant. Även sättet att forska har väckt uppmärksamhet. Forskarna har använt sig av det nationellt kvalitetsregistret Swedeheart som drivs av läkare och sjuksköterskor.

– Tack vare våra offentliga register har studien genomförts med högsta tänkbara kvalitet till en marginell kostnad jämfört med en konventionell klinisk forskningsstudie. Vi har reducerat kostnaden till en procent av vad det skulle kosta att ta fram den på konventionellt sätt, säger Fröbert.

Mer läsning

Annons