Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Osynliga” fritidshem vill upp på agendan

Diskussionen går ofta het om läget inom förskola och grundskola. Att en liknande medvetenhet behövs runt fritidshemmen, det enade deltagarna på fredagens temadag.

Annons

Nästan 250 pedagoger hade samlats på Conventum för en heldag under temat Fritids lyfter. Det är på tiden, och har varit det länge, tycker initiativtagaren och skolkonsulten Inga-Lill Nilsberth.

Att så många fritidspedagoger från regionen samlas kan kanske ses som ett tecken i tiden. Carin Falkner, forskare på högskolan i Jönköping, tycker sig i alla fall se en sådan trend.

– Jag tycker att det går en våg av förfrågningar från skolorna i landet om vad det finns för ny kunskap och hur man kan stärka kvalitén på fritidshemmen, säger hon.

– Svaret handlar förstås både om fortbildning och en omfördelning av resurser, lade hon till.

Mer desillusionerad är Skolinspektionens Gunnar Olausson, själv fritidspedagog i botten:

– Jag kan inte säga att det finns ett tryck. Tvärtom är det ganska tyst runt fritidshemmen, det är aldrig en het fråga i rikspolitiken och sällan lokalt, konstaterar han.

Inga-Lill Nilsberth hoppas att det är en ändring på gång.

– Det finns ett sug hos de som arbetar att ta del av varandras erfarenheter och inspireras. Genom att stärka sin egen kunskap kan man ta med sig och se saker tydligare på jobbet, säger hon.

I och med nya läroplanen är barnen ”elever” även på fritids. Fritids ska komplettera skolan, ge eleverna stöd i sin utveckling och ha en pedagogisk utgångspunkt. Men Gunnar Olaussons verklighetsbild är att skolledningen alldeles för ofta lägger över det pedagogiska ansvaret på fritidspersonalen och att möjligheterna till samverkan med skolan inte tas till vara. Att det som görs på fritids sällan beskrivs innebär också att politiker och andra beslutsfattare inte har några underlag.

– Fritidshemmen blir osynliga på flera olika plan, säger Gunnar Olausson.

Han hade flera konkreta tips till fritidspedagogerna (se faktaruta).

– Ofta får tillsyn och säkerhet prioriteras, men det finns så många andra möjligheter.

När NA pratar med några fritidspedagoger bekräftar de bilden av att det är dags att sätta fokus på att utveckla fritidshemmen samt att det skett en demontering under många år.

– Vi har 73 barn inskrivna på tre personal. När jag började var vi lika många, men 18 barn, säger Mia Lundin, fritidspedagog på Stureskolan i Örebro.

Nu är turligt nog alla barn inte på plats samtidigt, men det är svårt att hinna se alla barn och räcka till:

– Vi hinner inte göra det vi vill och det man faktiskt är utbildad för, säger Mia Lundin.

Pratas det för lite om hur barnen har det på fritids? Tyck till i kommentarsfältet!

Mer läsning

Annons