Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätt och fel om föroreningar i Svartåns vatten

Annons
Det gjordes ett försök med en inhägnad bassäng vid Hästhagen för några år sedan, något som misslyckades.

NA skrev den 31 juli om kvaliteten på vattnet i Svartån och vad de politiska partierna vill göra. Till detta fanns en faktaruta om vad som förorenar Svartån, där det tyvärr blev fel. Av faktarutan får man intrycket att det är antibiotika från djurfoder som när det läcker ut i Svartån gör att bakterier i ån blir resistenta.

Det stämmer inte. Det finns flera orsaker till att bakterier blir resistenta. När resistenta bakterier för tre år sedan hittades i Svartån gjorde forskarna denna bedömning, i text i NA: Avlopp från människors toaletter kan sprida både resistenta bakterier och rester från antibiotika.

Även från djur i lantbruket kan resistenta bakterier spridas liksom rester från antibiotikaanvändningen hos djur i lantbruket är mycket mindre än hos människor.

Förekomsten av resistenta bakterier hos djur i lantbruket är också låg i jämförelse med många andra länder. En tänkbar spridare av resistenta bakterier är dessutom fåglar.

I en uppföljande rättelse till faktarutan den 31 juli skrev NA att den typ av djurfoder som innehåller antibiotika har varit olaglig i Sverige sedan 2006. Det är tyvärr fel, i Sverige förbjöds djurfoder med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte 1986. Sverige var först i världen med det. Samma förbud infördes i EU 2006. Antibiotika till djur skrivs ut vid sjukdom.

I Sverige används mindre antibiotika till djur än till människor. 2009 var förbrukningen 64 ton till människor och 15 ton till djur.

Vi ber om ursäkt för felaktigheterna.

Fakta om antibiotikaanvändning: Jordbruksverket.

Mer läsning

Annons