Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rolf fick inte hjälpa sin klient

Överförmyndarnämnden i Örebro fick för sig att Rolf Gullö var olämplig som förvaltare åt en psykiskt sjuk äldre man. Påhejad av chefspersoner på den äldre mannens gruppboende och förvaltningen för funktionshindrade tog nämnden ifrån Rolf Gullö uppdraget som förvaltare.

Annons
Rolf Gullö.

Men de valde att bråka med fel person. Rolf har nu återfått förvaltaruppdraget sedan två domstolar ogiltigförklarat avskedandet. Och Socialstyrelsen har riktat kritik mot boendet för brister.

Rolf Gullö ger intryck av att vara vänlig och resonabel person. Men när han ser en oförrätt händer något inombords.

– Jag mår fysiskt illa av orättvisor, tål det helt enkelt inte. Jag växte upp under ganska tuffa villkor och har under hela mitt vuxna liv värnat de svaga.

– Jag tar strid när jag måste. Och då är jag inte alltid så smidig och diplomatisk, det erkänner jag. Men det är först när jag trängs in i ett hörn, när inga argument biter ...

Utan den egenskapen hade Rolf varit en slagen man i dag och en psykiskt funktionshindrad äldre man skulle haft ett eländigare liv.

Rolf Gullö satt i bilen för några år sedan, lyssnade på radion och hörde att Överförmyndarnämnden i Örebro sökte gode män och förvaltare för ensamkommande flyktingbarn.

– Jag är en vanlig hederlig Svensson med stort socialt engagemang. Jag har vuxna barn, en del fritidsintressen, men jag har lite tid över och ville göra en insats.

Han anmälde intresse, gick en kurs. Det blev inte flyktingbarn utan en äldre dam på landet. Men så dök en extra svår klient upp som behövde ny förvaltare och Rolfs namn kom upp.

Det handlade om en svårt psykiskt sjuk äldre man. Ensam i världen, inga släktingar, inga vänner. Inget lätt uppdrag men Rolf tog itu med det på allvar, träffade mannen ofta, byggde upp en relation, ett förtroende.

Den äldre mannen hade det eländigt på vårdboendet, såg Rolf. Hygienen var obefintlig, han fick varken duscha eller borsta tänderna, tånaglarna klipptes inte och kröktes in i tårna, fötterna var i eländigt skick, strumporna klibbade fast på fötterna. Han gick i tjocka skor för jämnan. En fotterapeut har berättat att hon aldrig sett fötter i så dåligt skick.

Hans rum en enda röra, städningen under all kritik. Det hände att mannen inte fick mat på flera dagar. Hans soffa var helt nerkissad, minns Rolf Gullö.

Mannen flyttade in på gruppboendet i mars 2009 och ägde varken tandborste eller tandkräm. När Rolf kom in i bilden i slutet av 2011 tyckte han inte att personalen brydde sig så han började göra egna insatser. Fick med lock och pock lära mannen att duscha och borsta tänderna – efter två år utan tandborste.

Han satte upp gardiner, jul- och påskpyntade, såg till att mannen fick en ny soffa. Skaffade ett armbandsur som gladde mannen mycket.

– Och vi sjunger tillsammans, det är ett av hans få kvarvarande intressen, säger Rolf.

Men Rolfs omsorger sågs inte med blida ögon av ledningen på vårdboendet. I stället för uppskattning möttes han allt oftare av sura miner och bortvända blickar. Rolf kom att uppfattas som ett arbetsmiljöproblem när han började ställa krav för sin huvudman.

– Långtifrån av alla, säger han. Men en liten tongivande klick vände sig mot mig. Jag uppfattades som obekväm, jag ingav väl känslan att de inte skötte sitt jobb.

Motsättningarna slog ut i full blom när Rolf i december 2011 fick veta att det finns vårdplaner för de boende, som inte följdes för hans huvudman.

– Då upphörde min diplomati.

Sedan dess har ett krypskytte pågått där Rolf vänt sig till Socialstyrelsen (senare Inspektionen för vård och omsorg, IVO) med upprepade anmälningar om vanvård. Boendets ledning och företrädare för kommunens förvaltning för funktionshindrade svarade med att försöka få bort Rolf Gullö från förvaltaruppdraget.

Anklagelsen har varit att Rolf gått utöver sina befogenheter som förvaltare när han lagt sig i hur vården ska utföras och själv handgripligt hjälpt sin huvudman med hygien och andra praktiska saker. Genom sitt uppträdande har Rolf kommit att stå i vägen för personalens försök att knyta an till mannen, löd kritiken.

– En absurd anklagelse, menar Rolf. Allt jag gjort har skett med min huvudmans bästa för ögonen. Han mår mycket bättre i dag än när jag kom in som förvaltare och är lättare att ha att göra med för alla som gör ett försök.

Det styrker också flera personer som haft men mannen att göra, bland annat en läkare som anser att Rolf haft ett bra inflytande.

Rolf lyckades avvärja det första försöket att avsätta honom i augusti 2012. Den gången lyssnade Överförmyndarnämnden på Rolf och lät honom behålla förvaltarskapet, med uppmaningen att inte lägga sig i vården för sin huvudman i fortsättningen.

– Jag tvingades respektera den uppmaningen för att överhuvudtaget kunna hjälpa min huvudman i fortsättningen. Jag gjorde det lite motvilligt och med fördröjning, säger Rolf.

Han fortsatte dock att besöka sin huvudman regelbundet, oftast en gång i veckan. Han kunde då konstatera att hygienen åter sjönk ner till bottennivå.

– Det här har jag inte berättat för personalen på gruppboendet, men nu kan jag säga det. Vid varje besök kontrollerade jag vattennivån i duschens golvbrunn för att se om den använts.

– Då kunde jag dra slutsatsen att han inte fick duscha på över ett år.

– När jag slutade göra något gick vanvården överstyr igen. Rummet luktade som en svinstia.

Rolf fortsatte att kämpa för sin huvudman pappersvägen, anmälde återigen boendet för vanvård till IVO. Men dialogen och samarbetet var sedan länge brutet och nu kom frågan om Rolfs lämplighet för uppdraget upp igen. Den här gången beslutade Överförmyndarnämnden att hans förvaltarskap skulle upphöra.

Motivet var detsamma som tidigare, att han gått utöver sitt uppdrag och försvårat personalens arbete med hans huvudman. Rolf anklagades för att han träffade huvudmannen flera gånger i veckan och ”var mycket social med honom”. Inte heller det ingår i förvaltarens uppgift, påpekade Överförmyndarnämnden kritiskt.

Rolf anlitade advokat, överklagade avskedandet till tingsrätten och vann.

Tingsrätten tog intryck av den bildbevisning Rolf Gullö presenterade, som bland annat visade hur illa medfarna huvudmannens fötter var. Rätten konstaterade att det knappast bara var ena partens fel att samarbetet gnisslade.

”Rolf Gullö synes … ha agerat med sin huvudmans bästa för ögonen. Att detta uppfattas som jobbigt från vårdgivaren är förståeligt men kan inte medföra att Rolf Gullö är olämpligt som förvaltare”, skriver tingsrätten, som finner att Rolf haft en positiv inverkan på huvudmannen och hela hans livssituation.

Överförmyndarnämnden överklagade men målet tas inte upp av hovrätten.

Rolf Gullö har nu gjort en anmälan till länsstyrelsen i Falun, som har tillsynen över Överförmyndarnämnden.

– Jag vill att nämnden ska lägga all prestige åt sidan och börja samarbeta i stället för att motarbeta mig.

– Och jag vill få ordning på de usla förhållanden min huvudman alltjämt lever under, även om det blivit bättre sedan IVO börjat granska gruppboendet, säger Rolf Gullö. Men brister kvarstår. Han har haft tandvärk sedan november 2013 och har akut behov av tandvård. Men ingenting görs.

– Jag kommer inte att släppa det här.

Förvaltare och god man

God man och förvaltare ges till personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

En god man är bara ett biträde åt huvudmannen medan förvaltaren kan företa rättshandlingar för sin huvudman utan dennes samtycke.

Exempel på vad förvaltaren ska göra för huvudmannens personliga behov:

Se till att huvudmannen har ett bra boende, god omvårdnad och hög livskvalitét.

Ha regelbundna kontakter med huvudmannen per telefon och besök.

Hålla sig väl informerad om huvudmannens förhållanden och om eventuella behov av stöd, hjälp och omvårdnad.

Mer läsning

Annons