Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ryktet viktigare än fakta vid val av skola

Mer än var tredje högstadieelev i Örebro kommun väljer bort den närmaste grundskolan. Valet styrs ofta av ryktet. Birgitta Lohman från Lundby trotsade ryktet och lät tre av sina barn gå i Vivallaskolan. Hur väljer du själv? Och vad leder det till?

Annons
Väljer Vivalla. Birgitta Lohman har låtit tre av sina fyra barn gå på Vivallaskolan. Som Lundbyförälder går hon därför emot trenden. Av 99 högstadieelever som bor i Lundby går bara åtta på Vivallaskolan. Resten har valt andra skolor i kommunen, trots att Vivallaskolan ligger närmast. Birgitta Lohman tror att det handlar om rykten och fördomar. ”Vi måste försöka sprida en mer positiv bild.”

– Egentligen är jag emot friskolor. Jag tror att det ökar klyftorna i skolan. Fast när det gäller ens egna barn, då är man egoistisk, säger Katarina Persson som ansökt om en plats på friskolan Kunskapsskolan för sin dotter.

Det är många som tänker som henne. Det syns inte minst i statistiken från Örebro kommun. Det är främst elever och föräldrar i villaområden som väljer andra skolor. Skolorna som väljs bort ligger ofta i områden med lägre status. Precis som forskningen visar.

Rykten, inte fakta

Anders Trumberg, som har forskat om skolvalet, säger att valet sällan grundar sig på fakta. Det spelar inte ens någon roll om skolan har bra resultat. Det som avgör är ryktet bland föräldrar.

– Det kanske ligger något i ryktet, men ofta är det just bara rykten. Man hör ju hur grannarna väljer, de andra i klassen, säger han.

Störst blir effekten när elever från två olika typer av bostadsområden hänvisas till samma skola. Lundby och Vivalla är ett sånt exempel, enligt Trumberg.

– Då uppfattar man lätt det andra området som något okänt, otryggt. Det ligger på något sätt i den mänskliga naturen.

Bra skola

Birgitta Lohman som bor i Lundby känner igen den bilden. När hon och hennes familj flyttade till Örebro för sex år sedan sa vänner i Vivalla åt henne att inte välja Vivallaskolan. Men Birgitta Lohman lyssnade inte. Tre av hennes fyra barn har gått på Vivallaskolan och det har varit mestadels bra.

– De har en bra rektor, många bra lärare, eleverna delas in i olika grupper efter nivå och de jobbar mycket med att alla ska trivas. Det finns förstås brister, min dotter fick inte tillräckligt bra stöd i slutet, men det är inte säkert att hon hade fått det på någon annan skola heller.

Positiv överraskning

Fredrik Nordvall, rektor på Vivallaskolan, känner igen hennes reaktion. Han berättar att många föräldrar har fördomar om skolan, men blir positivt överraskade. Många som byter till friskolor väljer också att komma tillbaka.

– Bara i sommar har vi fått tillbaka 30 elever. Nästan alla säger samma sak: Lärarna har mer tid med oss på Vivallaskolan.

Enligt Fredrik Nordvall började flykten när skolan tog emot många nyanlända invandrare. Då valde många svenskar att flytta, säger han. Både att byta bostadsområde och skola.

– Och när det väl blir en invandrarskola är det få svenskar som vill gå där. För man oroar sig. Det finns en fördom att det är otryggt, men i alla trygghetsundersökningar ligger vi solklart bäst bland alla högstadieskolor. Så har det varit i fem år så det där är faktiskt en myt, säger Fredrik Nordvall.

Risk ses som förlorare

Men fakta biter sällan på föräldrar, enligt forskaren Anders Trumberg. Har ryktet väl gått i en föräldragrupp är det inte lätt att stå emot.

– Just det här fria valet gör att man riskerar att framstå som en förlorare om man inte väljer ”rätt”, det vill säga inom den grupp som man befinner sig socioekonomiskt, säger Anders Trumberg.

Föräldern Katarina Persson, som valt en friskola, känner igen sig i att valet till stor del handlar om känslor och rykten. Hon tror att det ibland också handlar om fördomar om olika bostadsområden och skolor.

– Jag tror att de fördomarna späs på när man slår upp tidningen och läser om att det till exempel har varit skottlossning i ett område.

Går på känsla

Hon bor själv på norr och har valt bort den närmaste skolan, mest på grund av rykten bland föräldrar och klasskompisar.

– Det är jättesvårt att få fakta om skolan så man går väl mycket på känsla och vad andra berättar.

Föräldern Birgitta Lohman som bor i Lundy inser att det är svårt att vända trenden när föräldrar väl har börjat välja bort en skola, men hon tror att det går.

– Jag tror att man måste börja med att försöka sprida ett bättre rykte om Vivallaskolan. Genom tidningen och genom de svenskar som går kvar där. Och sedan tror jag att de behöver ta in extra lärare som är duktiga på språk och som kan ta hand om ungdomarna. En del barn har det tufft hemma. Därför tror jag att samhället måste börja med att stötta de vuxna.

Ogillar skolvalRektorn Fredrik Nordvall anser inte att ett fritt skolval är någon bra idé.

– Ideologiskt är det bra att man får välja, men konsekvensen kan bli att föräldrar och elever tvingas in i ett skolval, fast man inte skulle vilja. Man känner sig tvingad att göra som ”alla andra”.

Forskaren Anders Trumberg håller med, men tror att det är för sent att backa. Tar man bort skolvalet kommer föräldrar ändå att flytta för att komma nära den skola de vill att barnen ska gå i, tror han. Han efterlyser i stället helhetslösningar från politikerna.

– Det handlar om hur samhället ser ut i stort, om bostadspolitik och socialpolitik. Men som kommunpolitiker kämpar man ofta med mer kortsiktiga mål, som att få ekonomin att gå ihop.

Var fjärde väljer friskola

Var fjärde grundskoleelev (24 procent) i Örebro kommun väljer en friskola eller en kommunal skola som ligger i ett annat område än där eleven bor. Det visar statistik från Örebro kommun från februari i år.

Bland högstadieeleverna väljer mer än var tredje elev (36 procent) en friskola eller en kommunal skola i ett annat område. I skolområde sydväst är det nästan hälften av eleverna (47 procent) som väljer bort den närmaste skolan.

De yngre eleverna går oftare kvar nära hemmet medan de äldre eleverna oftare byter skola.

Mer läsning

Annons