Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sanningen om ”Negerbyn”

Varför kallades en del av Adolfsberg för "Negerbyn" ?

Annons
Ollonborrstigen. I det som kallades ”Negerbyn”. I ett av husen vid denna gata bodde Rune Johansson med familj i tio år. Rune minns med välbehag tiden i dessa villakvarter med det ovanliga öknamnet.

Det var Adolfsbergbon Astrid Moksnes som för några veckor sedan ställde frågan på Stadsliv.

De uppgifter vi först fick fram baserades på internetsajten wikipedia.se. Där står att det för länge sedan funnits en plats i området som kallades ”Negers gård”. Någon sådan har sannolikt inte existerat enligt flera källor.

Men att detta område, strax söder om Varggropsvägen, kallats Negerbyn sedan det byggdes på femtiotalet är känt.

– För oss tjänstemän på kommunen var Negerbyn arbetsnamnet på den tiden. På stadsplanen såg området så tätt, så tätt ut, det förde tankarna till en östafrikansk by som man tänkte sig förr i tiden, säger Lars Åke Karlsson, som i många år arbetat på stadsarkitektkontoret, och som är uppväxt i Adolfsberg.

Lars Åke berättar att 127 rad- och kedjehus byggdes. De första husen var inflyttningsklara 1959.

Näste man att höra av sig till Stadsliv är Rune Johansson, som bott i Negerbyn.

– När stommarna stod där utan inklädnad såg det faktiskt ut som en – negerby. Åtminstone ungefär som de negerbyar vi då hade sett på bilder i böcker och tidningar och från missionärernas skioptikonbilder. Så har det berättats för mig omkring år 1960, säger Rune.

Det var ett alldeles underbart område att bo i, tycker Rune. Han pekar på att stadsplanen var bra med de smala gatorna där biltrafik var tillåten.

– Det var en prima lekplats för barnen som på så sätt också vande sig vid en lite lättare trafikmiljö. Under mina tio år i Negerbyn inträffade ingen olycka på vår gata. Det hände att någon nyinflyttad körde onödigt fort. Men efter ett allvarigt påpekande från någon granne var ordningen alltid återställd, berättar Rune.

Björkängen, som det står på många kartor, bebyggdes av Örebro kommun i slutet av 1950-talet.

Men det var inte alla som gillade inte namnet Negerbyn.

– Jag träffade dåvarande stadsarkitekt Arborelius vid ett tillfälle och råkade säga att jag bodde i Negerbyn. Det heter Björkängsområdet sa han med iskall röst, minns Rune Johansson, civilingenjör och under många år verksam inom bygg- och entrerprenörsbranschen.

Sig likt. Visst är många hus omgjorda med andra fasader och takkupor, men i stort är området sig likt tycker Rune Johansson. Husen var producerade i kommunal regi. De såldes med oinredd övervåning och kostade vid inflyttningen totalt under 50 000 kronor.
Kartan ger besked. Söder om Varggropsvägen finns Negerbyn som på vissa kartor benämns Björkängen. BILDKÄLLA: LARS ÅKE KARLSSON
Bygge på G. Bilden är från slutet av femtiotalet. Bottenplattor gjuts, och Bedfordbilen från Nya Expressen lastas med schaktmassor. BILDKÄLLA: LARS ÅKE KARLSSON

Mer läsning

Annons