Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skenande glasspriser

Sommar och sol. Och glass så klart! Men har inte glassen blivit lite väl dyr? Många glassätare tycker så och sett till KPI, konsumentprisindex, har de delvis rätt.

Annons

Elin Ingvarsson har en mysdag på stan tillsammans med mamma Martine Ingvarsson. Innan bion unnar de sig var sin mjukglass, sommarens första.

Glass till tusen

Men när de umgås hela familjen, två vuxna och två barn, blir det dyrt med glass, konstaterar Martine Ingvarsson.

– Jag tycker att glassen är så dyr. Köper man glass till hela familjen går det på en hundring.

För ett par år sedan räknade familjen Ingvarsson ut hur mycket pengar de la på glass under en sommar. För skojs skull.

– Jag tror att det var 1 300 kronor.

Råvara och förpackningOch visst har glasspriserna gått upp. Klassikern 88:an kostade 2,80 kronor för 30 år sedan. Vid millennieskiftet kostade den 9 kronor och i dag får man betala 15 kronor för en pinne med vanilj- och ischokladglass toppad med nötkrokant.

Fredrik Larsson, marknadsdirektör för GB Glace, berättar att det är butikerna själva som sätter glasspriserna. GB kan ge rekommenderade priser, men får enligt lag inte sätta butikspriser. Butikernas prissättning påverkas däremot av inköpspriset från exempelvis GB.

– Det är råvarupriset och förpackningsmaterialet som i huvudsak styr våra priser, säger han.

Om priset för en 88:a hade följt konsumentprisindex, alltså prisutvecklingsmåttet KPI, skulle glassen i dag kosta 8 kronor i stället för 15.

– Det ser ut som att glasspriset har gått snabbare än KPI i det här fallet. Men å andra sidan är KPI ett relativt trubbigt mått som mäter hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. Det vore kanske bättre att ta en mindre varukorg med jämförbara produkter och över tid jämföra prisutvecklingen, säger Fredrik Larsson.

Skiljer sig åtLennart Holmström, som gör marknadsanalyser på branschorganisationen Svensk Mjölk, tar fram siffror som visar att en av glassens råvaror, mjölken, inte har följt samma kraftiga prisutveckling.

– Men det har kanske varit lättare att höja priset på en produkt som glass, som inte är vardagskonsumtion. Basvaror som är en stor del av budgeten, som exempelvis mjölk och bröd, har inte lika stora marginaler för prishöjning, säger han.

Glasspriser

Procentuell prisuppgång mellan 1981 och 2011:

Tip top: 367 procent.

88:an: 436 procent.

Sandwich: 436 procent.

Piggelin: 367 procent.

Om glasspriserna hade följt KPI (räknat efter maj månads KPI 1981 respektive 2011) skulle dagens priser se ut så här i stället:

Tip top: 13 kr.

88:an: 8 kr.

Sandwich: 8 kr.

Piggelin: 4 kr.

Källa: SCB

Mjölkpriser

Konsumentpriset för treprocentig mjölk:

1981: 2,87 kronor/liter

2011: 8,50 kronor/liter

Procentuell prisförändring mellan 1981 och 2011: 196 procent. Om mjölkpriset hade följt KPI skulle dagens mjölkpris vara 8,05 kronor/liter.

Källa: Svensk Mjölk

Mer läsning

Annons