Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Stämningen blir liksom frälst”

Tält, tro – och massor med sol och bad. Under Hampeveckan samlas hundratals kristna ungdomar på Björkenäsgården.
– Man kan vara sig själv här, säger Mathilda Jansson.

Annons
Natalie Wedlund, Ella Collin och Elin Johansson från Eskilstuna besöker Hampeveckan.

Ena stunden är det djupa bibeldiskussioner, fotbollsturnering, hänga-i-baren-och-dricka-smoothie-tid.

Andra stunden är hela fotbollsplanen fylld av över tvåhundra ungdomar. De står i en tät ring, de hoppar, musiken poppar och alla dansar. Spontandans. Dansa-så-fult-du-kan-dansa-i-nästan-två timmar-dans. Helt utan alkohol.

– Stämningen blir liksom frälst. Alla bara gillar varandra. Det är så värt att bara vara här, säger Samuel Hörnell från Örebro.

Det är första gången han är på Hampeveckan, men han verkar ändå betagen. Nyförälskad. Han och de andra deltagarna pratar alla om stämningen, om hur fantastiskt det är att direkt känna sig välkommen. Att kunna prata med vem som helst som om man har känt varandra alltid.

Ett ställe att längta till

– Första dagen hade jag inga kompisar. Jag stod vid mitt tält och det var några som satt och spelade kort. De bara sa: ”Kom hit, var med”, berättar Thomas Barhen från Kumla.

– Det här är ett ställe man längtar tillbaka till. Man kan vara sig själv här, man behöver inte försöka vara någon man inte är, säger Askersundsbon Mathilda Jansson.

Hampeveckan är som vilket läger som helst. Hit kommer ungdomar från hela Sverige. De badar, pratar med varandra, spelar fotboll och har workshops och möten. Enda skillnaden är att de flesta här tror på Gud och att alla är älskade av Jesus. Men det finns ingen press att man ska tro, alla är välkomna, berättar deltagarna.

– Kristna ungdomar har absolut helt annan syn på saker och ting. De bryr sig lite mer om varandra. Tänker ett steg till, säger Oscar Karmitsa från Sollentuna.

– Jag tycker man blir annorlunda som troende. Jag känner mig aldrig ensam när jag tror på Gud, säger Michelle Stadler från Örebro.

Men kanske bottnar den goda stämningen inte främst i tron på Gud utan i tron på att det går att vara en god människa.

Göra som Jesus

– Alla är här med inställningen att bli så bra människor som möjligt. Man vill försöka göra likadant som Jesus. Det går inte att alltid lyckas, men alla försöker i alla fall, säger Matthias Segelström från Odensbacken.

Hampeveckan har anordnats sedan 1946. När det var som mest deltagare i mitten av 90-talet var det över 700 personer som samsades här på de små ytorna vid Björkenäs gård utanför Odensbacken.

Stefan Kindevåg var med då. Han var på lägret så många gånger att han blev kallad Hamperäv. Nu är han tillbaka som pastor och ledare på lägret, som för att sluta cirkeln. Det var nämligen här han som 15-åring började fundera över sin egen tro och kom fram till att han ville bli pastor.

– Hampeveckan har inte förändrats så mycket sedan dess, men hur man bygger programmet runt allting har förändrats. Vi jobbar mer med att se varandra nu. Vi bygger något tillsammans, säger Stefan Kindevåg, som numer är pastor i Elimkyrkan i Örebro.

En stor del av lägret handlar förstås om tro. Tron genomsyrar hela alltet med bibelstudium, diskussioner, kristna ideal. Men att vara ledare på Hampeveckan handlar lika mycket om att vilja hjälpa andra människor att växa.

– Inte minst när man går nattvakt kan man få djupa samtal med ungdomar mitt ute på gräsmattan. Det här att se människor bli berörda av Gud på något sätt, det är klart att det är starkt, säger Stefan Kindevåg.

Mer läsning

Annons