Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stora skillnader i debattklimatet

Det är i kommunfullmäktige som de stora och viktiga besluten i en kommun fattas. Här ska argumenten mötas, brytas och mätas. Här kan väljaren själva se hur de politiker som de har valt sköter sig. De som fått förtroendet att föra deras talan. NA har besökt tre kommuner för att ta tempen på debattklimatet. Det visar sig att det är stora skillnader mellan den stora kommunen Örebro och de två mindre Ljusnarsberg och Hallsberg.

Annons

Det är kommunfullmäktige i Örebro en dag i april. Ute är det fortfarande tröttsamt råkallt medan luften inne i Rådhuset värms av heta repliker. Det är debatt om kommunens resultat i fjol. Året var ett oroligt år med ekonomisk kris i världen och tuffa besparingar. Ändå blev det ett överskott på 400 miljoner kronor.

– Jadu, spara för att man vill. Tror du att vi vill eller är det bara fruktansvärt dåligt retorik, är det bara fruktansvärt dålig politik att säga att man sparar för man vill. Jag tycker att du skulle få uppleva någon gång hur det är att spara, Ylva, så skulle du få se om man så gärna vill, säger Rasmus Persson (C).

Han låter arg och lite sårad när han spänner blicken i vänsterpartisten Ylva Wessman. Hon backar inte.

Sparat för att man vill

– Jag tror att när man är medlem i partier som faktiskt tycker att privata utförare är en bättre idé många gånger än kommunala utförare, då tror jag att man sparat för att man vill. Jag är helt övertygad om det, säger hon.

Innan sista ordet är sagt om resultatet har det gått över två och en halv timma. Det råder inget tvivel om att det finns två läger i Örebros fullmäktige.

Det kan ibland te sig lite som en omgång schack när de ska fatta beslut. Ett par inledande ordväxlingar med en bonde tills någon gör ett krångligt utspel med hästen, som banar väg för ett anfall med de tyngre pjäserna i bakre ledet. Det gäller att hitta luckorna i den andres strategi och sedan göra ett oväntat drag med ett argument för att ta udden ur motståndarens spel. Det är uppenbart att det inte är ett sällskapsspel. Det är på allvar och båda sidor vill vinna. Utgången är dock sällan överraskande eftersom det ena laget har ett par pjäser färre.

Stillsammare

I Hallsbergs kommunfullmäktige är det stillsammare. Här är fjolårets resultat avklarat på mindre än femton minuter. Fem personer är uppe i talarstolen, men det sker inga giftiga replikskiften. Visserligen nämner oppositionen att kommunen ligger i det absoluta bottenskiktet när det gäller resultat i skolan, men det tänder inga eldar. ”Vi går åt rätt håll” är man rörande överens om och det blir nästan komiskt när både opposition och majoritet hyllar skol-inspektionens hårda kritik, som en hjälp att förbättra. Ewa Unevik (M) känner sig tvingad att påpeka att det vore väl ändå bättre om de hade sluppit kritik.

– Så fantastiskt glädjeskuttande tycker jag inte det är, säger hon.

”Vi regerar i samförstånd”, verkar vara parollen.

Inte ett replikskifte

Samma förklaring ger politikerna i Ljusnarsbergs kommunfullmäktige. Deras maj-sammanträde varar i totalt 30 minuter. Inte ett replikskifte. Ingen debatt alls.

Kommunfullmäktige är en kommuns viktigaste beslutande organ. Här tas alla de stora besluten som styr kommunen. Här ska debatten föras. Argumenten mötas, prövas, mätas och brytas. Här kan jag som väljare se hur de jag har valt förvaltar min röst.

Samförstånd låter mer som en diplomatisk sysselsättning än politik. I politik behöver man inte vara överens, det är tvärtom om en förutsättning att inte vara det. Det kan tyckas taskigt av Ylva Wessman att påstå att Rasmus Persson sparar för att han vill. Men om hon tycker så, om hennes väljare har valt henne för att hon tycker så, vore det väl konstigt om hon inte stod upp för det. På samma sätt förväntas Rasmus Persson ge vänstern en känga av dem som valt honom.

Mer läsning

Annons