Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Tänk om de är elaka mot Pelle"

I 15 månader har Pelle Helgesson suttit i tunisiskt fängelse. Hemma i Örebro finns hans oroliga mamma, 86-åriga Britt Helgesson. – Jag tänker på om de är dumma mot honom, säger hon.

Annons
Orolig mamma. 86-åriga Britt Helgesson sitter ofta vid köksbordet och oroar sig för sin son Pelle. – När han greps trodde jag att det var ett misstag och att han skulle släppas direkt, säger Britt. Foto: Lennart Lundkvist

Britt Helgesson sitter vid sitt köksbord hemma i Stjärnhusen i Örebro. Här sitter hon ofta och tänker på hur hennes son Pelle har det i det tunisiska fängelset han suttit inspärrad i sedan november 2012.

– Värst är det på nätterna. Jag ligger ofta vaken och funderar, säger Britt.

Vad tänker du på då?

– Om han får tillräckligt med mat och att de kanske är elaka mot honom.

Pelle åkte tillsammans med en annan svensk, Daniel Bakke, fast när de var i Tunisien för att hämta en norsk flicka som tagits till landet av sin tunisiske far. Uppdraget hade de fått av säkerhetsföretaget ABP World Group i Norge, efter att den norska mamman vänt sig dit. Mamman hade tilldömts vårdnaden i norsk domstol.

I januari dömdes Helgesson till tolv års fängelse medan Bakke fick sex år. Domen kommer att överklagas men Britt Helgesson är pessimist.

– Jag tror inte att de där nere kommer att ändra sig. Tunisien har förstås sina egna regler, men jag tycker att de borde släppa Pelle. Och innerst inne hoppas jag att det blir så.

När Pelle och Daniel Bakke greps av polisen var Britt övertygad om att de snart skulle släppas.

– Ja visst, de hade ju inte gjort någonting, säger Britt.

Vad tycker du att Sverige ska göra för Pelle och Daniel?– Carl Bildt borde åka dit och tala med dem. Det skulle kanske hjälpa.

54-årige Per-Åke Helgesson är uppvuxen i Örebro men bor numera i Norge. Han har levt ett äventyrligt liv, rest över hela världen, jobbat som dykare, skyddat fartyg från somaliska pirater i Adenviken med mera.

Men var han än har varit så har Pelle alltid sett till att hålla kontakt med sin mamma. Banden mellan mor och son är mycket starka.

– Han har alltid ringt mig på sina resor. Ofta kunde han ringa ett par gånger om dagen, säger Britt.

Kan du beskriva Pelle?– Snäll, omtänksam och nyfiken, han har alltid varit väldigt nyfiken.

– Och så tycker han om mamma, skrattar Britt.

Hon håller kontakt med sonen genom brev. Pelles kompis Jens Erixon översätter breven till engelska och skickar sedan dem elektroniskt till nunnorna i hjälporganisationen Caritas. De sin tur levererar breven och tar emot Pelles svarsbrev.

– Jag vet att Pelle oroar sig mycket för sin mamma, säger Jens.

Han och sambon är ett stort stöd för Britt liksom några andra vänner.

– Jag sitter mycket själv om dagarna, säger Britt. Det betyder mycket för mig att få besök.

Pelle Helgesson (till höger) sitter i tunisiskt fängelse efter att ha försökt att återföra en fyraårig flicka från Tunisien till Norge, tillsammans med sin kollega Daniel Bakke.
Jens Eriksson hemma hos Britt Helgesson, örebro

Exmaken efterlyst av Interpol

Pelle Helgesson och Daniel Bakke åkte fast när de var i Tunisien för att återföra en fyraårig flicka till sin norska mamma. Hon hade tilldömts vårdnaden av flickan av en norsk domstol. Ändå tog hennes exmake med flickan till sitt hemland Tunisien. Exmaken är eller har varit efterlyst av Interpol.

I januari dömdes Daniel Bakke till sex års fängelse för kidnappning. Helgesson fick tolv år eftersom han även dömdes för ett liknande fall som ska ha inträffat tidigare.

Enligt ABP World Groups vd Martin Waage åtar sig företaget bara uppdrag från den förälder som tilldömts vårdnaden och om den andra föräldern är efterlyst av Interpol.

ABP åtar sig 40-50 fall om året, enligt Waage. Kostnaden varierar från 50 000 kronor till två miljoner.

I Sverige är utrikesdepartementet (UD) centralmyndighet för det civilrättsliga arbetet med bortförda barn. Misstänks brott kopplas polisen in. Ett olovligt bortförande kan leda till att man döms för egenmäktighet med barn.

Sett över en tioårsperiod har ärendena hos UD ökat, 2013 rörde det sig om ett 80-tal fall av bortföranden till och från Sverige.

Om landet dit barnen förts har anslutit sig till Haagkonventionen blir ärendet mer lättjobbat, och runt 85 procent av de fallen klaras upp.

Om ett land inte skrivit under konventionen står UD i princip maktlöst. Då gäller det landets lagar.

UD har inga direkta synpunkter på anlitandet av säkerhetsföretag i sig, men kanslirådet Ola Pihlblad understryker i en TT-artikel att det kan vara riskabelt att ta lagen i egna händer.

Källor: TT, UD med flera.

Mer läsning

Annons