Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Träden fick ge vika för trafiken

Hej!
Tack för alla fina bilder från gamla Örebro, det är roligt att se dem. Men jag undrar om det finns någon bild bevarad av Rudbecksgatan som den såg ut på 1950-talet?
Då menar jag gatan från Södra Stationen och upp till krönet av rullstensåsen vid Våghustorget, detta innan man bröt igenom åsen med nuvarande gata.
Det fanns breda trottoarer med kastanjeträd som blommade vackert varje vår. Gatan var bred som en aveny och stenlagd, möjligen med kullersten vid kanterna.
Med vänlig hälsning
Reiny Lindqvist, Örebro.

Annons
Rudbecksgatan mot väster från Fabriksgatan på 1950-talet. Man kan på bildens mitt ana järnvägsövergången innan den nuvarande tunneln byggdes 1958. Här låg också en i artikeln omtalad mindre järnvägsanhalt mellan 1881 och 1897. Bilden är hämtad från Sällskapet Gamla Örebros bildarkiv, Arkivcentrum Örebro län.

Svar:I och med ombyggnaden av Söder i Örebro, under slutet av 1950-talet och början på 1960-talet, förändrades stadsbilden totalt. Den gamla bebyggelsen bestod till stora delar av låga trähus, trånga gator och krokiga gränder. De flesta av husen var i tämligen dåligt skick och hade bara nödtorftig sanitär utrustning. Det beslutades att den gamla bebyggelsen skulle bort och ge plats åt en modernare bebyggelse.

Längs Rudbecksgatans södra sida, mellan Fabriksgatan och Drottninggatan, byggdes fem stycken punkthus, och på andra sidan Drottninggatan, i kvarteret Krämaren, byggdes det hus som sedermera också fick namnet Krämaren.

”På denna centralt belägna tomt gällde det att skapa en koncentrerad stadsbebyggelse, ett effektivt fungerande centrum för handeln, utan att ge avkall på de boendes behov av ljus, grönska, avskildhet och trygghet undan trafikströmmen”, skriver arkitekterna till Krämaren, Erik och Tore Ahlsén om sin skapelse. Bröderna Ahlsén är också arkitekterna bakom Medborgarhuset.

Före rivningen av husen på gamla Söder hade dåvarande landsantikvarien Bertil Waldén valt ut de mest representativa och bäst bevarade husen och låtit montera ned dessa. Efter många turer beslutades att husen skulle byggas upp som en egen liten stadsdel på Lars Bohms udde. Den 4 juni 1965 invigdes friluftsmuseet Wadköping av kung Gustav VI Adolf.

Några av husen från gamla Söder som är bevarade i Wadköping är Tenngjutaregården, Handskmakaregården och Vävaregården.

Tunneln längs Rudbecksgatan under Drottninggatan stod klar 1961. Byggnationen hade flutit på bra och man låg en hel månad före tidsschemat tack vare den milda vintern. Men den besvärliga trafiksituationen på Söder var ett återkommande ämne i tidningarna under den tid som byggnationen av Söder pågick.

Rudbecksgatan hette fram till 1857 Repslagaregatan och efter det Handtverkaregatan fram till 1884. Längst ned vid järnvägen fanns från 1881 en mindre järnvägsanhalt. Men vid Svartåbanans tillkomst år 1897 byggdes Södra station ett stenkast söderut, och den gamla anhalten blev överflödig och revs.

Husen längs Rudbecksgatan hade under 1900-talets första hälft lummiga förgårdar, men allt eftersom gatan breddades fick växtligheten ge vika för den tilltagande biltrafiken. Huruvida det vuxit kastanjeträd längs Rudbecksgatan är vi osäkra på men då du skriver: ”från Södra Stationen och upp till krönet av rullstensåsen” kan vi ju tillägga att den del av Änggatan, som går parallellt med Rudbecksgatan från Södra station och upp mot åsen, var kantad av kastanjeträd.

Mer läsning

Annons