Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tyck till: Hur ska polisen hantera hatbrott?

Polisen inledde inte ens en förundersökning när RFSL polisanmälde flera hot på telefon.
– Vi fick uppmaningen att själva spela in meddelandet, säger Cristian Rehn.

Annons

Minst två meddelanden med hot har den senaste tiden pratats in till RFSL:s röstbrevlåda. Det handlar om hot om att ”mörda alla homosexuella” och utrop som ”Sieg heil”. Det var den förre ordförande Pell Uno Larsson som uppmärksammade hoten i telefonsvararen på RFSL:s expedition i Örebro.

Men anmälan ledde inte ens till en förundersökning. Utredningschefen Åsa Berggren vid Örebropolisen har i veckan tittat på RFSL:s polisanmälan och berättar att anledningen till att förundersökningen inte inleddes var att hoten inte riktades mot en fysisk person.

– RFSL är inte det. Men ett förhör med den som anmälde brottet kan kanske visa att någon känt sig ofredad eller kanske hotad. Dessutom skulle vi kanske se om det går att spåra samtalet, säger hon.

En organisation är visserligen ingen fysisk person. Men ett hot mot exempelvis RFSL eller en synagoga ska behandlas som ett hatbrott.Det säger Andrea Hammar i hatbrottsgruppen vid Stockholmspolisen.

Den alldeles nyvalde ordföranden Cristian Rehn säger att den här typen av hot är ganska unikt. Det var länge sedan RFSL som förening och lokal fick ta emot hot.

De vanligaste hatbrotten som är hbtq-relaterade sker mot enskilda personer. I relationer, på gatan, på krogen och så vidare. Joachim Illena Ståhlgren Bouveng, handläggare och kurator vid RFSL i Örebro, möter i sitt jobb många som har utsatts för hatbrott:

– Jag uppmanar de flesta till att anmäla hoten till polisen, fast jag själv vet att det är svårt att få dem utredda. Fast det är ett prioriterat område hos polisen är det väldigt få som går till åtal.

Både Cristian Rehn och Joachim Illena Ståhlgren Bouveng beskriver en uppgivenhet bland hbtq-personer. Många har ett lågt förtroende för myndigheter. I stället är det till vänner och släkt som de drabbade vänder sig för att få prata av sig.

Hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till vissa egenskaper hos personer. Hatbrottslagstiftningen grundas på hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religionstillhörighet eller trosbekännelse och sexuell läggning.

Du måste inte passa in på någon av dessa beskrivningar för att bli offer för ett hatbrott. Det räcker med att gärningspersonen tror att du har någon av egenskaperna, till exempel att han eller hon tror att du är homosexuell.

Hatbrott kan vara allt från klotter till mord. Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande och olaga hot.

Hatbrott i lagen: Brottsbalken 29 kap. 2§ 7p. Hets mot folkgrupp: Brottsbalken 16 kap. 8§. Olaga diskriminering: Brottsbalken 16 kap. 9§.

Källa: www.polisen.se

Mer läsning

Annons