Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utbildning - en klassfråga

Mönstret är svårt att bryta och det har inte ändrat sig sedan 70-talet. Barn till högutbildade läser ofta vidare på universitetet, men inte barn till lågutbildade.

Annons
Martin Forsgård, Alexander Östlund och William Wendel är kurskamrater och läser till civilekonomer.  De har alla tre föräldrar som är akademiker och de har märkt att det många gånger innebär ett försprång i studierna.

Statistiska centralbyrån (SCB) i Örebro har tillsammans med Högskoleverket kommit med en rapport över den sociala sned-rekryteringen till svenska högskolor och universitet. Tillspetsat kan rapporten sammanfattas att utbildning fortfarande är en klassfråga, men annat som kön, ålder och utbildningsort spelar också in.

Regeringsuppdrag

Sveriges universitet och högskolor har ett regeringsuppdrag att stoppa snedrekryteringen. Ändå är förändringen långt borta.

Örjan Hemström, utredare på Högskoleverket, säger:

– Det är lite sent att försöka hejda snedrekryteringen på högskolenivå. Arbetet måste börja tidigare i grundskola och gymnasium.

Statistikerna har tittat på studenternas föräldrars utbildning och sett att den påverkar utbildningsvalet stort.

21 procent av barnen till föräldrar med förgymnasial utbildning läser vidare. Motsvarande siffra för barn med föräldrar som utbildat sig på forskarnivå är 83 procent. Det innebär att ett av fem barn till lågutbildade föräldrar läser vidare, medan drygt fyra av fem barn till högutbildade föräldrar går vidare till universitet.

Tydligare vid djupanalys

Skillnaderna blir tydligare när statistikerna analyserar djupare. På nästan alla större program som ger yrkesexamen har andelen studerande med högutbildade föräldrar ökat under de tio åren mellan 1999/2000 och 2009/10.

Läkarprogrammet är utbildningen där flest studerande har högutbildade föräldrar. Där har 70 procent av studenterna en mamma och pappa som är akademiker.

– Ju högre krav och ju längre utbildning, desto mer slår föräldrarnas bakgrund igenom, sammanfattar Ewa Foss på SCB.

Det finns också skillnader mellan kvinnors och mäns utbildningsval. När statistikerna jämför kvinnor och män med samma bakgrund ser de att fler kvinnor än män går på högskolor och universitet.

Ökad utbildningsnivå

Utbildningsnivån bland svenskar har ökat. Jämfört med 70-talet läser fler vidare i dag, men skillnaderna mellan de olika grupperna finns kvar ändå. Alltså gäller fortfarande att barn till högutbildade oftare läser på universitetet, jämfört med barn till lågutbildade.

Statistikerna ser också att skillnaderna minskar ju äldre de studerande är. Bland de som var högst 21 år när universitetsstudierna startade hade 62 procent eftergymnasialt utbildade föräldrar. Bland de som var mellan 30 och 34 år när de började universitetet hade 30 procent eftergymnasialt utbildade föräldrar.

Stora skillnader

Det finns också stora skillnader i studenternas föräldrars utbildningsnivå mellan lärosäten. De universitet och högskolor med så kallad spetsinriktning – till exempel Handelshögskolan och Chalmers – hade högst andel studenter med högutbildade föräldrar.

Rosa Gharib, 20 år. Hennes föräldrar har båda akademisk utbildning från Kurdistan.

Mer läsning

Annons