Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad användes husentill efter Gamla vägen?

Fråga: Jag skulle vilja veta mer om de tre hus som ligger i början av Gamla vägen (nummer 4, 6 och 8). Jag själv bor i nummer 8 och vi flyttade hit för cirka 8 år sedan. Vid renoveringen hittade vi ett brev ställt till en Oscar Gryting 1915. Vad har husen använts till? 1915 var ju detta rena landet med bondgårdar och åkrar runt omkring. Vem var Oscar Gryting? Varför byggde de ett stenhus på landet? Jag vill veta allt om denna man och vilka människor som bott här.
Mvh
Camilla Lj Lindmark

Annons
Utsikt från Centralföreningens silo mot Sofielund och Gustavsvik, 1950-talet. Bilden är lånad från Stadsarkivets bilddatabas.

Svar: Gamla vägen börjar vid den gamla järnvägs-övergången vid Gustavsvik i östra delen av Aspholmen. Precis i början av vägen ligger de tre husen i frågan. Husen utgjorde ursprungligen en gemensam fastighet under beteckningen stads-äga 654 också kallad Sofielund eller södra Sofielund. Så småningom delades fastigheten i fyra delar, 654 A-D, som senare fick gatuadresserna Gamla vägen 2, 4, 6 och 8.

Redan 1811 låg det en gård som kallades Sofielund på platsen. 1834 förvärvade bryggare Brissman gården och grundade 1846 Sofielunds Tegelbruk där. Tegelbruket kallades också Södra Tegelverket och hade genom åren en mängd olika ägare. Sista gången tegelbruket nämns i Örebro stads adresskalendrar är 1912, men namnet Sofielunds tegelbruk levde kvar. Det användes till exempel fortfarande då gårdfarihandlaren Oskar Fritjof Gryting dog i en drunkningsolycka den 19 augusti 1920.

Oskar Gryting föddes 1878 i Grangärde, Kopparbergs län som son till arbetaren Johan Teodor Gryting och Maja Lotta Norling. Familjen flyttade strax därefter till Örebro. Här kom de att bo på olika ställen i staden. Som vuxen försörjde sig Oskar på olika sätt, ett tag som småhandlare och senare som sjöman. Vid sin död hade han adress Sofielunds tegelbruk och var då enligt kyrkboken gårdfarihandlare. I Nerikes Tidningen fredagen 20 augusti 1920 finns beskrivet hur drunknings-olyckan gick till.

Helt kort kan sammanfattas att Oskar Gryting festat runt i Örebro tillsammans med några kamrater och vid sextiden på kvällen befann de sig i Hagaparken vid Hagabron. Kamraterna skulle kila upp till stan för att köpa några ”drickor” då de hörde att Oskar hoppade i Svartån. Han skröt ofta om att han var en duktig simmare, men trots detta försvann han rätt snabbt ner i djupet. Kamraterna försökte rädda honom, men lyckades inte få upp honom förrän efter cirka tio minuter. Då gick hans liv inte att rädda. Oskar Gryting blev 42 år.

När husen på Gamla vägen byggdes var det mycket riktigt rena landet där. Strax västerut låg Aspholmens gård och lite längre bort Nasta gård.

I slutet av 1930-talet och början av 1940-talet skedde avstyckningarna, men husen fanns redan tidigare. Någon säker uppgift om när de byggdes har vi tyvärr inte lyckats finna. Äldsta ombyggnadsritningarna är från 1928.

Under årens lopp har det varit olika ägare till de tre husen som alla verkar vara byggda som bostadshus. På Gamla vägen 2 däremot har det varit hönseri, bostad, lagerlokal och trikåstickningslokal. På 1940-talet när kapten Sven Olof Asplund inköpt fastigheten blev det maskinbod och inhägnad för lokomobil. Asplunds dödsbo sålde fastigheten till Örebro kommun 1985. Numera finns ingen byggnad på den tomten.

Detalj ur Örebrokarta 1961.

Mer läsning

Annons