Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vägen till hjärnan går via magen

Är magen glad blir hjärnan också glad. Vår tarmflora bestämmer inte bara hur magen mår utan också hur hjärnan fungerar. Färsk forskning visar att sjukdomar som adhd och autism är nära förknippade med bakteriesammansättningen i tarmfloran. Detsamma gäller ångest och depression.

Annons
Robert Brummer.Foto: Sofie Isaksson

Robert Brummer, professor, gastroenterolog och dekan vid fakulteten för medicin och hälsa vid Örebro universitet, är optimistisk. Forskningen står inför flera stora genombrott. Snart kommer vi att veta så mycket mer om tarmbakteriernas påverkan på immunsystemet att vi kan bota eller åtminstone lindra många tidigare svårbehandlade sjukdomar. Vi kan själva förändra vår tarmflora till exempel genom att äta mer av de nyttiga bakterierna probiotika, som bland annat ingår i vissa mjölkprodukter. Transplantation av tarmflora från friska till sjuka är en offensiv framtida behandlingsmetod som öppnar helt nya vägar.

Kanske mest spektakulärt i forskningen just nu är sambandet mellan adhd, autism och bakterierna i tarmen. Adhd och autism innebär ofta stora lidanden för såväl drabbade som anhöriga och har tidigare varit svårförklarliga. Forskningen kring tarmhälsan, immunsystemet och hjärnfunktionen är på väg att ge nya svar. Förhoppningsvis kan de nya rönen inom en snar framtid hjälpa patienter att må bättre.

Robert Brummer är tämligen övertygad – samspelet mellan tarmen och hjärnan må vara komplicerat men förklaringen till många sjukdomar finns att hämta här.

Bakteriebalansen i tarmen och hjärnan hänger alltså intimt ihop. Det är bland annat vissa signalsubstanser som serotonin som påverkar både tarm- och hjärnfunktion. Därför hänger det samman med vårt psykiska välbefinnande. En låg serotoninhalt gör tarmen mer känslig. 95 procent av signalsubstanserna finns i tarmen, bara några procent i hjärnan.

För Robert Brummer har samspelet mellan kropp och själ länge varit självklart. Brummer, som är född i Holland, började intressera sig för sambandet mellan kroppen och psyket när han arbetade tillsammans med en psykiater i Holland.

– Vi jobbade nära varandra och det blev uppenbart att såväl IBS, orolig mage (irriterad tarm), som ulcerös kolit och Crohns sjukdom var intimt förknippade med vår psykiska hälsa. En stor del av patienterna som led av sjukdomarna var också deprimerade eller hade ångestproblem, säger Robert Brummer.

– Det är viktigt att ta reda på hur det hänger ihop, vad som är orsak och vad som är verkan. Helt klart är att ångest och depressioner är inflammatoriskt uppkomna.

En god tarmflora innebär också ett gott immunsystem i största allmänhet. Vi blir helt enkelt inte lika ofta förkylda eller drabbas av andra infektionssjukdomar. En god tarmflora minskar också risken för turistdiarrér. Mellan 70 och 80 procent av hela vårt immunförsvar finns i tarmarna.

Det pågår en ständig aktivitet i våra magar. Tarmen tar emot bakterier och tarmens immunförsvar känner igen om bakterien är farlig eller inte. Farliga bakterier attackeras. Balansen och barriärfunktionen, bestämmer om vi blir sjuka eller inte. Människokroppen har några barriärfunktioner som skyddar oss. Tarmen är en, huden en annan och lungorna en tredje.

– Vi har tio gånger fler bakterier än celler i kroppen. Vi är en säck av bakterier och varje människas tarmflora är unik, säger Robert Brummer.

När vi föds är vi sterila. Barn som föds vaginalt får de första tarmbakterierna från mamman i samband med förlossningen. Det är nyttiga bakterier som är början på den bank vi behöver. De tre första åren är oerhört viktiga för hur vi bygger upp vår tarmflora.

Barn som växer upp på landet har en annan tarmflora än de som växer upp i stan. Immunsystemet avgör hur det reagerar på varje bakterie. Den träningen ger ett mer moget immunsystem. Mångfald av bakterier är bra, konstaterar Robert Brummer.

När vi blir äldre minskar mångfalden av bakterier igen och immunförsvaret försämras. Men det går att påverka genom sunda levnadsvanor. Hur mycket kost och motion kan motverka försämringen av tarmens immunförsvar när vi åldras, hoppas Robert Brummer och hans forskarteam snart ha svar på.

Just nu pågår

en undersökning i Örebro där man tittar på en grupp orienterare som är 65 år och äldre. Orienterarna är vältränade och är ofta noga med vad de äter. Därmed har de i allmänhet en förhållandevis god tarmflora för sin ålder. Genom bland annat avföringsprover som just nu tas hoppas forskarna få svar på i vilken utsträckning vi själva kan påverka tarmflorans naturliga åldrande.

Probiotika, som nu också utvecklats och finns i en del mejeriprodukter, påverkar snabbt tarmfloran. Vissa enstaka bakterier kan förändra hela systemet precis som ekosystemet i en sjö, säger Robert Brummer.

Det där med att magen påverkar hur vi mår är knappast en nyhet. Inte heller talesättet lite skit rensar magen.

– Det visste redan min mormor, konstaterar Robert Brummer. Däremot är forskningen kring tarmbakterier bara 10–15 år gammal och fick genom ny teknik som möjliggör kartläggning av hela tarmfloran ett egentligt genombrott för några år sedan.

Vi människor är komplexa varelser och stress är en annan faktor som i allra högsta grad påverkar tarmen. Stresshormoner har en direkt effekt på tarmslemhinnan. Är vi stressade kan vi drabbas av diarré. Är vi stressade under en längre tid riskerar tarmen få mer bestående skador.

KBT, kognitiv beteendeterapi

, har hittills fungerat över förväntan för patienter som lider av såväl IBS som mer komplicerade tarmsjukdomar. Att patienten själv lär sig tänka alternativa tankar och genom det slipper en del traditionell medicinering är naturligtvis en vinst för såväl individ som samhälle. Just nu pågår forskning i Örebro för att undersöka hur KBT påverkar tarmhälsan.

Brummer och hans teams forskning ger svar på många nyckelfrågor. Samtidigt är resultaten hittills ljusa. Det går att påverka, det finns om inte lösningar så i alla fall många sätt att lindra besvär enbart genom till exempel terapi och delvis förändrade levnadsvanor.

– Vi har bevis för att KBT påverkar IBS men det finns också läkemedel och probiotika. Det vi ser är att vi i viss utsträckning kan påverka med läkemedel men inte alls så mycket som vi tidigare trott.

– En bra, varierad kost och fysisk aktivitet är en grundläggande förutsättning för hur vi mår, säger Robert Brummer.

Lever professorn då som han lär? Ja, i huvudsak.

Cykelhjälmen ligger på stolen bredvid oss under intervjun. Robert Brummer, som var sen till vårt möte, var nog lite stressad när han kom. Han hade just varit på USÖ för att ta tarmprover på en grupp försökspersoner i den senaste undersökningen. Han är van att tillryggalägga sträckan sjukhuset – Universitetet på bara några minuter. Någon har sagt att rektor Jens Schollin och Robert Brummer brukar tävla om vem som är snabbast. Kanske är det så.

När det gäller mat är Robert Brummer allätare. Han tror definitivt på kostens betydelse för hälsan men inte på extremdieter. Han röker inte, är försiktig med alkohol och förklarar sin egen energi med att han inte behöver sova särskilt mycket. Sex timmar per natt räcker.

– Och så spiller jag inte energi på negativa grejer, det har jag inte tid med, konstaterar han samtidigt som han greppar cykelhjälmen för att ge sig av igen för att fortsätta jakten på svaren på alla gåtor som fortfarande finns kvar att lösa.

Mer läsning

Annons