Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våldtäktsoffer bemöts ofta felaktigt

Våldtäktsoffer har rätt till en omfattande läkarundersökning för att säkra eventuella spår.– Men alla inom vården följer inte riktlinjerna, säger överläkaren Ann-Christine Nilsson.

Annons
Ann-Christine Nilsson, överläkare.

I går berättade NA om Sanna (fingerat namn) som läkarundersöktes först 3,5 dygn efter att hon utsatts för det hon är säker på var en våldtäkt.

Den sena undersökningen berodde på flera missar i vårdkedjan (se bakgrundsrutan nedan). Bland annat skrev barnmorskan på vårdcentralen följande efter att Sanna hade besökt henne 1,5 dygn efter händelsen: ”Pat har efter händelsen duschat och skrubbat sig, varför ev bevis torde vara eliminerade”.

Men skrivningen är felaktig. Det går att hitta spår efter en förövare även efter att man har duschat, särskilt om det rör sig om en penetrerande våldtäkt som Sanna sa att hon hade utsatts för.

Det säger Ann-Christine Nilsson, mödrahälsovårdsöverläkare och chef för barnmorskorna på länets vårdcentraler.

– Det är klart att chanserna minskar efter att patienten duschat, men det är långt ifrån omöjligt att hitta spår. Sperma kan finnas kvar i slidan i flera dagar. Man brukar säga att en akut undersökning kan göras upp till tio dagar efter ett övergrepp, säger Ann-Christine Nilsson.

Barnmorskan hade ändå först uppmanat Sanna att uppsöka kvinnokliniken på USÖ. Men Sanna var tveksam – hon var fortfarande i chock och visste inte om hon skulle orka med ytterligare en vårdkontakt. Sanna förstod inte hur viktigt det är att låta undersöka sig så fort som möjligt.

– Barnmorskan borde liksom ha ruskat om mig och talat om hur viktigt det var att ta de här proven i tid. Men i stället lades allt ansvar på mig att kontakta ännu en person, förklarade Sanna.

Det här är en vanlig reaktion hos våldtäktsoffer, säger Ann-Christine Nilsson.

– Det är otroligt vanligt att kvinnor tvekar i sådana här lägen – de förmår inte att ringa själva. Det enda de vill göra är att lägga sig i sängen och gömma sig under täcket.

Nilsson kan inte ärendet och har inte pratat med barnmorskan. Därför har hon svårt att säga exakt vad barnmorskan skulle ha gjort.

– Men om den här kvinnan nu var så tveksam till att ringa till kvinnokliniken borde barnmorskan ha sagt till henne: ”Du, jag ringer upp dig om några timmar, så pratar vi mer om det här”.

– Det är ofta så att våldtäktsoffer behöver lite tid i sådana här lägen.

Allt för ofta händer det att patienter som utsatts för sexuellt våld bemöts på ett felaktigt sätt av vården, enligt Ann-Christine Nilsson. Detta trots att det sedan 2011 finns ett nationellt handlingsprogram för hur patienterna ska bemötas. I programmet står det bland annat att våldtäktsoffer har rätt till en läkarundersökning.

– Det är en mycket omfattande undersökning som ska ligga till grund för en kommande rättsprocess. Det handlar om att säkra dna-spår. Hela kroppen undersöks inklusive alla kroppsöppningar. Det skrapas under naglarna och man letar efter bett- och blåmärken med mera.

Men fortfarande är det många inom vården som tror att det krävs en begäran från polisen för att en läkarundersökning ska kunna göras. Så fungerade det nämligen förut.

– Många av mina gynekologkollegor tror fortfarande det. Men det krävs ingen polisanmälan, det krävs ingen begäran från polisen. Det räcker med att patienten går med på att undersökas, säger Ann-Christine Nilsson.

Hon har stor erfarenhet av sexuellt våld mot kvinnor. Nilsson har varit med om att starta en mottagning för sexuellt våldsutsatta på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och tagit fram ett vårdprogram för våld i nära relationer. Dessutom har hon själv undersökt våldtäktsoffer och skrivit rättsintyg till polisen.

Hon menar att sjukvården inte har förstått att man är en del av rättskedjan i fall som dessa. För att polisen ska kunna utreda sexuella övergrepp krävs det att vården gör sin del.

– Vi är en del i ett större sammanhang, men det är många inom vården som inte fattat det. Vi måste noggrant dokumentera skador, hur kvinnorna mår och säkra spår. Vi är duktiga på att vårda men rättsväsendet vill ha fakta.

Mer läsning

Annons