Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Valet är krångligt och bristfälligt"

Emma, 17 år, är uppvuxen i kyrkan. Sara, 38 år, går dit till jul. Båda ska rösta i kyrkovalet, det är självklart. Men de är kritiska: Valet är krångligt och informationen bristfällig.

Annons
Men nästa val måste ungdomarna få höras och synas, anser Emma Ronquist, 17 år. Hon är kritisk mot Svenska kyrkans sätt att sköta kyrkovalet. Kyrkan måste bli mycket bättre på att tala om vad man påverkar genom att rösta, säger Emma.

– Kyrkan har lite att jobba på, säger Sara Bucher.

– Tio-tolv procent röstar – då är det inte demokrati. Då tycker jag inte att de valda har demokratiskt mandat att fatta beslut, säger hon.

– Ingen av mina kompisar utanför kyrkan röstar i kyrkovalet. De vet inte varför de ska rösta, vad de kan påverka eller vilka de kan rösta på, säger Emma Ronquist.

– Det här är farligt. Svenska kyrkan dör ut om man inte får ungdomar intresserade, säger hon och fortsätter:

– Jag vill starta ett ungdomsparti inom kyrkan.

Emma menar det. I år är första gången hon får rösta, hon har därför inte tänkt på valet på samma sätt tidigare.

– Men till nästa val ska jag allvarligt försöka få i gång ett projekt med ungdomar.

Hon är uppvuxen med Svenska kyrkan. Nu är hon med i en ungdomsgrupp och är konfirmandledare.

– För mig är det självklart att rösta i kyrkovalet. Man ska alltid rösta. Man kan rösta blankt om man inte ser något att rösta på. Men alltid rösta.

Det går inte att prata en massa om vad man tycker är fel och behöver ändras om man inte röstar, anser hon.

Men trots det säger hon:

– Det är alldeles för svårt att veta vad man ska rösta på i kyrkovalet.

– De som ställer upp till val måste gå ut mycket, mycket mer på gator och torg och berätta vad de står för.

Framför allt till yngre.

– Vi är kyrkans framtid. Därför måste ungdomar finnas i kyrkans styrelser, tillsammans med äldre som vill att ungdomar ska påverka. Men om vi inte vet vad de står för som vi röstar på, är det risk att allt det gamla cementeras, säger Emma.

Sara Bucher kallar sig ”Svensson-smygkristen”. Är inte aktiv – men har medvetet valt att vara medlem i Svenska kyrkan. Att rösta i kyrkovalet är ett lika medvetet beslut.

– Det är att hedra demokratin, säger hon.

– En demokrati dör om inte de som berörs av de beslut som fattas bryr sig om att göra sin röst hörd.

– Svenska kyrkan är en så viktig institution för alla oss smygkristna. När det hettar till, när något blir riktigt jobbigt, ska den vara den öppna kyrkan som vi kan gå till, förankrad hos människor som inte är så konventionella.

För att det ska fortsätta krävs att medlemmarna är aktiva i de demokratiska valen. För att inte en dag stå i en kyrka där en liten grupp beslutat om mer uteslutande former, säger Sara.

– Men det är inte enkelt att rösta. Jag har försökt sätta mig in i vad valen handlar om. Men det är mycket svårt. Gör det enkelt. Ha en tydligare organisation. Och var tydlig i ställningstagandena. Det är vad jag vill av Svenska kyrkan, säger Sara.

Sara Bucher vill hedra demokratin men kritiserar samtidigt kyrkovalet.

Mer läsning

Annons