Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Webb-tv: Barnen berättar om tandtrollen 

Ju fattigare och mer utsatt ett område är desto sämre tänder har barnen. Men för att råda bot på det har man infört en rad åtgärder. Tandborstning på förskolan är ett exempel.

Annons
Bebiskoll. Sayid Ali Raage är drygt ett år och på återkontroll hos Viva tanden. När han kom dit första gången hade tänderna inte kommit fram. Tandhygienisten Mia Schultz konstaterar att de ser fina ut.Foto: Per Groth

2007 kom en rapport som visade att det var stora skillnader i tandhälsan i Örebro kommun och länet. I vissa områden, som Vivalla, har barnen fyra gånger så mycket karies än i exempelvis Adolfsberg. I kommuner som Hällefors och Ljusnarsberg har barnen också sämre tänder. Nya siffror visar att det här håller i sig. Barn som bor i ett socioekonomiskt utsatt område med låg medelinkomst, låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och många utrikesfödda, löper större risk att ha sämre tänder.

För att göra något åt det här har man infört en rad åtgärder som tandborstning på vissa förskolor, fluorsköljning på skolor och information till nyblivna föräldrar i ett par bostadsområden.

– Det finns en tanke med det här och det är att ge alla barn samma chans från början att växa upp med friska tänder, säger Katri Ståhlnacke, verksamhetschef på Folktandvårdens folkhälsoenhet.

I Sverige fick barnen allt bättre tänder under 1970- och 80-talen. Tandhälsan blev så bra att det inte längre lönade sig att borsta tänderna på barnen på dagis eller ha kvar ”fluortanten” i skolorna. Men sedan fick barnen sämre tänder igen och när rapporten kom 2007 och visade svart på vitt hur mycket värre det stod till i vissa områden började man igen med olika insatser, men den här gången var de riktade direkt till vissa områden.

I Brickebacken, på förskolan Gunghästen, har barnen borstat tänder efter lunch i ett par års tid. Men att införa tandborstning på förskolan var inte helt okontroversiellt.

– När det här projektet kom sa de att vi fick välja, och bara en av fem avdelningar valde då att vara med, berättar Marie Johansson, pedagog och utvecklingsledare. Vi tyckte det var ett föräldraansvar att borsta barnens tänder och vi trodde också det skulle bli mer jobb för oss.

Men efter ett tag gick alla med i tandborstningsprojektet.

– Och det blev inte så krävande, fortsätter Marie Johansson.

Barnen har precis ätit upp sin lunch och sitter tålmodigt kvar vid bordet för att få sina tandborstar. Marie duttar en liten, liten klick tandkräm på varje tandborste och sedan borstar barnen själva. De sköljer inte efteråt utan går sedan direkt vidare till sagostunden och vilan.

– Man kan väl inte säga att de direkt borstar tänderna, utan mer vänjer sig vid att borsta och så får tänderna fluor på sig, fortsätter Marie.

Hennes kollega Anna Eriksson påpekar också hon att personalen hade synpunkter på tandborstningen i början, men att de nu vant sig och tycker att kan de hjälpa något barn att få färre hål så är det väl bra. Men de efterlyster också en utvärdering av projektet.

– Det vore intressant att veta om det har gett något, säger Anna Eriksson.

Ett annat projekt som numera permanentats och som hållit på sedan 2007 är Viva tanden. Det startade i Vivalla men finns nu också i Baronbackarna och Varberga. Alla barn från åtta månaders ålder får en inbjudan till en första kontroll. I andra områden kan föräldrarna få samma information i föräldragrupperna, men här tittar man också på barnens tänder.

– Åh, vilka fina tänder du har, säger tandhygienisten Mia Schultz och kikar på ettårige Sayid Ali Raages fyra små ”risgryn”.

Sayid är på återkontroll, när han var där första gången hade hans tänder inte kommit upp. Nu behöver Sayid inte komma tillbaka förrän han kallas till den vanliga tandvårdskontrollen vid två år. Hans tänder ser fina ut och föräldrarna är noga med att borsta och inte ge för mycket sött.

– Vi pratar om tandborstning och visar vad som är bra att äta och dricka, berättar Mia Schultz.

Hon och kollegan Carina Strid Nooni berättar att det finns barn som är så små som ett år och som redan börjat få hål. På några får de pensla tänderna med fluor, annars handlar det nu mest om information. Runt 450 barn kallades till deras mottagning under 2014.

Men om tandborstning på förskolan, fluorsköljningen på olika skolor eller information till nyblivna föräldrar har gett något konkret resultat är svårt att säga.

– Om man tittar på de mest missgynnade områdena, som Vivalla, där det har gjorts stora insatser för att förbättra tandhälsan så har man också en stor omflyttning, efter ett par år har många flyttat. Det här ger troligtvis effekt för individen men området kvarstår som problemområde ur kariessynpunkt även i fortsättningen, säger Gunnar Ekbäck på Hälso- och sjukvårdens tandvårdsenhet.

Så många förskolor är med

Projektet att barnen borstar tänderna på förskolan kallas Glada tanden. Det startade 2008 och nu är 41 förskolor i länet med. Så här fördelar sig förskolorna: 14 i Vivalla, 8 i Varberga, 4 i Brickebacken, 4 i Baronbackarna, 4 i Lindesberg, 6 i Hällefors och 1 i Ljusnarsberg.

Viva tanden, att titta på barnens tänder från åttamånaders ålder, startade 2007. Föräldrar och barn i Vivalla, Baronbackarna och Varberga kallas. 2014 kallades cirka 450 barn.

Fluorsköljning finns nu på 18 skolor i länet.

Folkhälsoenheten gör också olika satsningar där man under en veckas tid är i ett område, delar ut tandborstar och informerar om att man ska borsta tänderna morgon och kväll.

Mer läsning