Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Zink skydd mot prostatacancer

Prostatacancer är den överlägset vanligaste cancersorten för svenska män och årligen dör ca 2 500 personer av denna cancerform. Men nu kan forskare vid Harvard School of Public Health i Boston och Universitetssjukhuset i Örebro vara något på spåren.

Annons

Det är doktorand Mara S. Meyer vid Harvard School of Public Health i Boston som lagt fram studien vid en det årliga mötet American Association for Cancer Research i veckan.

Meyer har kommit fram till att män med högt zinkintag löper 74 procent mindre risk att dö av pros-tatacancer än de män som har lägst zinkintag.

Örebro län står för underlaget

Och undersökningen är gjord på 525 män – från Örebro län. Kons-tigt kan tyckas men faktum är att urologen på Universitetssjukhuset i Örebro under flera år haft ett nära samarbete med just Harvard School of Public Health.

– Det är det materialet som jag doktorerade på som Meyer nu har använt för sin forskning, säger Swen-Olof Andersson, docent och överläkare på urologiska kliniken på USÖ som tillsammans med Ove Andrén, överläkare och klinikchef på urologiska kliniken på USÖ, är medförfattare till studien.

Männen i studien fick alla diagnosen prostatacancer någon gång mellan 1989 och 1991 och var då mellan 45 och 80 år. Att det dröjer så lång tid innan man kan se resultatet är fullt naturligt enligt Swen-Olof Andersson.

Långsam sjukdom

– Prostatacancer är en långsamt utvecklande sjukdom och man måste följa patienterna i 15 år för att se om de har avlidit eller inte. Den här studien är på många sätt unik.

Det som skiljer studien från andra är att man nu studerat risken att dö i prostatacancer. Tidigare har det varit relaterat till risken att få den så vanligt förekommande cancern.

Och att det bedrivs amerikansk forskning av detta slag på svenskt material är ingen tillfällighet.

– Vårt svenska system med personnummer och kontroll över våra patienter är helt unikt i världen. I USA och andra länder har de inte alls samma kontroll och kan inte följa var en patient tar vägen mellan olika privata vårdcentraler och över tid. Därför är det så tacksamt att forska på det svenska materialet som är fullständigt unikt och ger enorma möjligheter.

Harvard School of Public Health anses som ett av världens mest framstående forskningscentra när det gäller just allmänvård.

Hur kommer det sig att Örebro har fått den här möjligheten?

– Hans Olov Adami var tidigare chef för Institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet och då hade vi tät kontakt. När han senare blev prefekt i Boston så fortsatte samarbetet. Det är helt fantastiskt att lilla Örebro kan ha det, menar Andersson.

På lördag åker Swen-Olof till Boston för att träffa Mara S. Meyer och höra hennes försvara sin forskning. Om inte askmolnet sätter stopp förstås.

Mer läsning

Annons