Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stora skillnader påhur man får surfa

Det är stora skillnader mellan olika arbetsplatser vad som är tillåtet eller förbjudet när det gäller att vara ute på internet under arbetstid.

Annons

De bakomliggande skälen varierar. Arbetsmoral, produktionskrav och datasäkerhet är de vanligaste skälen till att stoppa anställda på internet under arbetstid.

Jan Emander, vd på Linde Maskiner i Lindesberg berättar att där är det inte tillåtet för de anställda att vara ute privat på nätet på jobbet.

– Det är inte det vi ska syssla med på de här datorerna under arbetstid, säger han.

Spärrar i dataservernEn liknande inställning redovisar Niklas Falk, vice vd på Pool Media i Örebro.

– Vi har spärrar i dataservern. Det visade att det tog alldeles för mycket tid för vissa, säger han.

Det ser nu ut som en omsvängning är på gång bland flera av de stora företagen.

Swedbank har nyligen hävt sin Facebookspärr. Ericsson och Nordea är andra storföretag där man ser positivt på till exempel Facebook. Man betraktar det och andra liknande sajter som en möjlig väg för kommunikation, precis som telefonen som också har varit föremål för användningsrestriktioner historiskt.

– Vi har ingen policy att man inte får vara ute på nätet på till exempel Facebook, däremot har vi på förekommen anledning spärrat ett antal pokersajter, säger Yrjö Toivonen på Suzuki Garphyttan AB.

Har blivit arbetsredskapPå marknadsföringsföretaget Strateg i Örebro berättar Leif Goldkuhl att där är såväl Facebook som Twitter arbetsredskap.

– Det är redskap som vi också ofta använder i våra kampanjer.

– För oss handlar det om att följa med i förändringarna, vilket blir allt svårare eftersom utvecklingen är så snabb, säger Leif Goldkuhl

Att privatsurfande på arbetstid skulle vara ett problem har han svårt att se.

– Att lösa korsord och lägga patiens på arbetstid funkar inte. Då blir jobbet ogjort, men det är inget problem i den miljö vi jobbar i och några förbud har vi inte.

– Vi är inte den typen av arbetsgivare, säger Leif Goldkuhl.

I de stora koncernerna ligger ofta avgörandet på central nivå. Ett exempel är anrika Örebro-företaget Korvbrödsbagaren.

– I Lantmännen fattar vi vissa beslut centralt som driftmiljöer och vilka program vi ska arbeta med i våra datorer och spärrar till exempel sajter med illegalt eller olagligt material, säger Stefan Hasselgren, informationsansvarig för koncernens tekniska frågor.

– När det gäller om anställda på våra olika företag ska få surfa på nätet, ha tillgång till Twitter eller läsa Aftonbladet på sina arbetsdatorer avgörs på lokal nivå, säger han.

Om det är okej på Korvbrödsbagarn i Örebro känner Stefan Hasselgren inte till.

Mer läsning

Annons